Tidig morgon den 29 januari, dygt åtta minusgrader och sol, morgonpromenaden med Bachus blev därför väldigt behaglig. Vi är långt ifrån 1850 då det den 29 januari var den genom tiderna värsta snöstormen i Sverige,  kallades Yrväderstisdagen och över 100 personer omkom. Det blev en rask runda, för att sedan gå hem och förbereda morgonkaffet, detta inmundigas samtidigt som morgontidningen lästes. Gårdagskvällen blev inte så sen, men det var trots allt tio mil att köra samt att Rolf varit uppe tidigt för jaktens skull. Men å vad de kan prata de där tre bröderna, inte en tyst minut. Knappt att man hann få i sig av den goda maten som serverades.

Vi började med Paté och dess tillbehör samt Parmaskinka och melon. En god och säker entrérätt. Som varmrätt blev det, potatisgratäng, en fräsch sallad med mycket mango i, det ger en lagom sötma åt helheten. Höjdaren var förstås Hjortstek vilken var så mör att den smalt i munnen, toppad med hemplockade kantareller, kan jag säga att det satt inte helt fel. Vad serverar man då för sötsak efter detta?

Naturligtvis en Pannacotta med hallonspegel och färska hallon. Satt som en smäck. Efter allt småprat blev vi kaffetörstiga och hos ett par som alltid har hembakat, serverades det med Oscar den andres tårta samt en hallongrotta.

Inte undra på att vi var trötta när vi kom hem. Detta hindrade mig förstås inte att lyssna färdigt på min ”lyssnarbok” Pojken försvunnen av Anna Jansson.

En spännande men lite otäck historia, kanske gav inte slutet på den, de bästa förutsättningarna för en god natts sömn. Kan dock rekommenderas till de som gillar lite deckarhistorier och det är trevligt med den öländska miljön som skildras.

Resten av denna dagen skall ägnas åt att gratulera moster som fyller år, likaså skall Rolf uppvakta en granne. Har en del administrativt som måste göras men skall ändå  kolla upp om Viggo m familj vill ha lite av hans favoritköttgryta till middag.

Kinaresa del femton under Fortsätt läs

Den här dagen var vikt åt en av Pekings mest besökta sevärdheter, Den förbjudna staden. Vi hade förberett oss med böcker och naturligtvis filmerna, 55 dagar i Peking och Den siste Kejsaren. Tidig morgon, även denna dag, för att fotledes ta oss åter till Himmelska fridens torg och vårt mål.

Den här dagen var det fullt med folk på torget, men vi passade ändå på att ta en del bilder innan vi gick in kejsarpalatset, högra bilden visar, The Great Hall of the people.

Monument to the People´s Heroes, syns rakt fram i bilden ovan.

Vi trängde oss fram till ingången, det var som att passera ett nålsöga. Vi trodde att man skulle köpa entrébiljetter framme vid öppningen, men nej det var en bit kvar.

Efter att ha gått igenom denna stållabyrint, lyckades vi komma fram till luckan och få våra biljetter. Inte lätt att göra sig förstådd kan jag säga, ibland fick man ta fingrar och tecken till hjälp.

Här är vi äntligen inne i den yttre delen av palatsgården. Palatset delades upp i två avdelningar, en yttre för besök och ceremonier, en inre för Kejsaren med sitt hushåll och sina konkubiner. I Förbjudna staden bodde kejsarna under Ming- och Qingdynastierna. Det började byggas 1406 av Kejsar Yong Le. Det brann så småningom ner och det man ser idag byggdes på 1700-talet och framåt. Här utövade kejsaren sin makt under 500 år, fram till 1911.

Området är enormt och med tanke på att byggnaderna innehåller 9999,5 rum förstår man dess storhet. Enligt sägnen har himlen 10 000 rum och det vore skymf att bygga ett palats med fler rum än så. Fast enligt en del guideböcker lär palatset bara ha 8 707 rum?

Solen brände hela dagen och vi fick ha paraply för att undkomma den värsta hettan, även om vi var nära att ta efter de här två grabbarna, som svalkade sig vid en liten vattenfontän.

När man väl kommit in och gått över den yttre gården, gick vi ner för ett antal trappo, för att komma fram till trappan som ledde in i själva palatsets område. Som ni ser är det mycket folk och dessutom var det varmt, så jag tror vi får ta resten i morgon.