Vilda Västerndag idag.
31 torsdag Okt 2013
Posted Min vardag
in31 torsdag Okt 2013
Posted Min vardag
in29 tisdag Okt 2013
Posted Min vardag, Resor
inEtiketter
Tiden räcker inte till riktigt just nu, eftersom jag befinner mig i Texas och vill se så mycket jag kan får bloggen anstå tills jag kommer hem 4 november. En sak kan jag i alla fall säga, talesättet ‘allting är större i Texas’ stämmer verkligen. Just nu har vi gått lite bakåt i tiden och kollar för närvarande på dessa djur.
25 fredag Okt 2013
Posted Resor
inEtiketter
Resan med SAS till London gick bra och efter ett par timmars väntetid där blev det flyg med American Airlines. Efter femton timmars flygtid hamnade vi i Dallas, Texas där en härlig sommarvärme väntade oss. Tidsomställningen gjorde att klockan hann bli fem på morgonen svensk tid innan vi kom i säng, dagen efter blev det lite shopping och restaurangbesök i Burleson. Det jag hade hoppats slippa inträffade förstås, en mindre flimmerattack dök upp men som tur var gav det sig. Nu tar vi det med ro och i morgon blir det en tur till Glen Rose.
21 måndag Okt 2013
Posted Böcker
inEtiketter
Damdeckare, De blå damerna, Harry Hole, Jo Nesbo, Kristina Appelqvist, London, Polis
De blå damerna är titeln på en bok av Kristina Appelqvist. En i mitt tycke lite ”damdeckare” den handlar om en grupp damer som umgås, en tavelstöld och ett mord. Allt utspelas i Skövde och boken är skriven på ett vardagligt skönt språk, dessutom händer allt i en för de flesta välkänd miljö med barn, matlagning, arbete och så vidare. Just nu ligger denna bok i min väska.
Faktum är att boken har sällskap av en annan bok nämligen, Polis av Jo Nesbo. Jag har lästa alla hans böcker och visst är de lite ”hårda” och har ibland ett mustigt språk men bra är de. Nu är jag lite orolig eftersom jag när jag läser på baksidan av boken får uppfattningen att Harry Hole den specielle polisen inte kommer att vara med längre. Det är oroväckande för det kan betyda två saker, dels att han helt enkelt inte är med längre eller dels att böckerna med Harry Hole nu är slut och det det blir en annan inriktning på Nesbos böcker framöver.
Varför har jag dem i väskan, jo det är min reselitteratur då jag ämnar åka bort några dagar. Det blir start till London i morgon bitti och sedan vidare därifrån. Vi hörs nu inte förrän i övermorgon.
20 söndag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Sex laxar i en laxask, var det poppis att säga när man var yngre och det var inte helt lätt att säga det fort. Sju älgar på en åker är däremot betydligt lättare att säga, men att få sju älgar på samma foto är betydligt svårare. När vi var ute med hunden på en promanad idag fick vi se en sådan älggrupp stå tillammans vid åkerkanten. Inte var de rädda heller, stod kvar trots att vi stannade och fotade samt samtalade högt. En pampig syn så här i höstkylan, det stärker dessutom min teori om att det är kloka djur. Annars skulle de inte stått på en jordbit som ligger mittemellan två jaktområden.
Förmiddagen tillbringades i sporthallen där Viggo spelade en handbollsmatch och hans lag tog hem segern idag. En härlig söndag med andra ord vad kan man mer önska.
19 lördag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Idag har jag varit och lyssnat på ”lågstadiekören” där Vanna är med och sjunger. Roligt att se hur barnen lägger ner hela sin själ i att framföra sina sånger på såväl svenska som engelska. Texterna idag var utvalda med tanke på världens barn och det var väldigt fint att höra dem.
För övrigt har kylan slagit till ordentligt och det var minusgrader i princip hela dagen. Hos oss har det inte hänt något speciellt, katten har mest legat under soffan för att få vara i fred och hunden har sprungit en mil i skogen. Han såg tre älgar under tiden plus fem till på sin sena eftermiddagspromenad, de vågar sig fram nu när älgjakten i princip är över. Vanna stannar hos oss tills i morgon så det blir inte mycket tid framför datorn, med andra ord blir det bara en önskan om en trevlig lördagskväll till alla.
18 fredag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Ting tar tid är ett uttryck skapat av Piet Hein och det stämmer otroligt bra. Tankar tar tid, att forma dem tar tid och att genomföra dem tar tid om det nu är sådana tanker.
Just nu försöker jag att inför en resa packa en väska och jag kan garantera att det tar tid, vad är viktigast att packa, hur skrymmande kan det vara och vad får det väga. Ni märker att det är stora frågor som man kan kämpa med länge, vilket jag gjort. Enda trösten är visdomsorden ovan, dessvärre sa aldrig Piet Hein hur lång tid ting skall ta. Kanske ljusnar det efter resan.
För övrigt är det en mörk fredagskväll som förgäves försökt visa sig från den ljusa sidan genom att låta några enstaka snöflingor singla ner på marken. Själv har jag roat mig genom att låta hunden fånga en repknut vilket han är väldigt duktig på (godismutad, hunden alltså). Ena grannen har fått en ny kattunge kallad fröken X i skrivande stund och en annan granne har fått en ny hund lilla Irma så visst händer det trevliga saker i stugorna på landet.
17 torsdag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Eva Holmberg Tedert, Gatubarn i Nepal, Gör det lilla du kan, Kathmandu, Lina Sandell, www.gatubarnnepal.net
Vissa saker kan man aldrig säga eller bli påmind om för ofta. Just nu är det den tiden på året, när många insamlingar gör sig påminda, det är galor för världens barn och det är rosa dagarna med mera. Allt är behjärtansvärt och man kan inte nog betona dess värde.
Själv är jag en stor beundrare av ett projekt som inte är så litet längre. Det är Gatubarn i Nepal, www.gatubarnnepal.net en förening som grundades av en f.d. arbetskamrat till mig. Hon arbetar ”stenhårt” med detta och ingen gåva är för liten. För endast 100:- kan du bli medlem och får då regelbunden information om vad som händer på ”hennes” barnhem. Gå in på hemsidan och läs, den sidan lämnar ingen oberörd. Just nu är Eva i Nepal och besöker barnhemmet och andra platser, läs vad hon skriver på facebook. Se texten nedan.
Vår tidigare styrelseledamot, medlem och ordförande är på besök hos barnen i den lilla kristna församlingen i Santinagar slumområde i Kathmandu. Tio små barn bor bakom kyrksalen och ytterligare andra barn i området får mat genom kyrkans försorg. Tack vare bl a C Storhammar har de fått varma vinterkläder, filtar, täcken och leksaker. Vi skickar från föreningen ut säckar med ris, linser och andra livsmedel. De har inte så mycket stöd för att klara sina stora åtaganden och jag hoppas fortfarande att någon församling hemma i Sverige ska vilja ”adoptera” denna lilla församling i Kathmandus slumområde. Nu får de lite hjälp från vår förening och några privatpersoner som Catarina. Men det behövs mycket mer för att klara 10 småbarn i permanent boende och 70 barn till som de försöker ge mat när de kan.
Är det någon som vet någon församling som skulle vilja ställa upp som ”fadder” hör gärna av er till Eva. Det är så lätt att man bara ser till sitt eget och tycker sig inte ha råd eller ork för andra, men ni kommer väl ihåg Lina Sandells text i sången, Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt, snart de dyrbara tillfällen fly…….
16 onsdag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Akutvård, Arbetsbi, Bidrottning, Biförgörare, Bisamhälle, Vapendragare
Här kommer en söt liten historia från levande livet. Min sonhustru och en henne närstående person skulle ”natta” bina i kuporna inför deras vintersömn i helgen som gick. Dessvärre var en drottning i en av bisamhällena olämplig som ledare, detta trots att hon var av kvinnligt kön. Hon agerade antagligen som uppviglare för arbetsbina och sådant kan inte få passera ostraffat, hon dömdes alltså till avlivning. Nu är detta straff inte alltid lätt att genomföra och i skrivande stund vet jag inte om försöket lyckades.
Hennes vapendragare tyckte att straffet var för våldsamt och gick därför till attack mot den person som stod närmast och som dessvärre även hade en liten glipa i sitt hattflor. De visade sig från sin givmilda sida och gav personen ett antal stick, motståndskraften mot dessa stick var stor och inget hände. Men ack, framåt kvällen kändes det ordentligt och sjukhusets akutmottagning fick uppsökas.
Som tur var finns det behandling mot elaka bin så det hela löste sig, trodde dom. Sjuksköterskan började då klaga över att det kröp och kändes konstigt i hennes byxor, och hon gav plötsligt till ett litet ljud ungefär som om något stuckit henne.
Mycket riktigt där satt ett litet modigt bi som på egen hand fortsatt kampen, ett argt bi ger sig inte så lätt. Tänk vilken kampanda att först bida sin tid till dess att det var dags att åka till akuten, sedan följa med in och där attackera den som försökt hjälpa ”biförgöraren”, vilket mod. Om biet sedan fick akutvård eller åkte ut via soporna, ja det förtäljde inte historien.
15 tisdag Okt 2013
Posted Min vardag
inEtiketter
Adventsljus, Kiruna, Ljus i mörkret, vintern står för dörren
Nu är det vintern som står för dörren och det är väl OK bara man kommer ut, annars brukar det vara julen som står där. Lyssnade på TV-nyheterna och det var där jag fick denna nyhet levererad, snön har kommit och den befinner sig nu närmare bestämt i Kiruna. Ett riktigt yrväder var det, jag förstår varför man inte ställer in skotrarna över sommaren däruppe, det är knappast någon ide.
Själv har jag gjort en investering inför julen, adventsljus, ni vet de med siffror på och som man tänder en bit varje dag fram till julafton. Passade på när jag var i affären idag, blev dock lite överraskad över att adventsljus/stjärnor med mera redan är framtagna. Undrar om det har varit så tidig julskyltning tidigare och det var inte bara i en affär utan flera.
Nu har jag i alla fall säkrat lite ljus i det stundande mörkret om än bara en centimeter per dygn.