Valborgsmässoafton började riktigt vackert, solen sken och det var nästan 7 grader varmt. När jag fått morgonkaffe, hostat upp mig och började känna mig redo för dagen satte vi oss framför TV-n. I Uppsala finns det en tradition att man på valborgsmässoafton bygger små farkoster som sedan skall bemannas och fara nedför Fyrisån och dess två små fall. Detta fenomen kallas forsränning. Förhoppningsvis skall de små farkosterna välta, det är en slags skadeglädje som roar de flesta. På grund av förkylning fick vi se detta på teven i år och eftersom det var 120 farkoster drog det ut på tiden. Tur i alla fall att vädret var bra eftersom detta är en folkfest av sällan skådat slag.

 Det är kantat av intresserade åskådare efter Fyrisån.

En riktigt helsvensk liten farkost i form av en dalahäst kom i sakta mak nedför ån.

Inte heller den klarade sig, kan tänka mig att det var bra kallt i vatten i synnerhet då deltagarna inte bär några våtdräkter. de här små ”flytetygen” måste vara av sådant material att det flyter så att det kan plockas upp. Allt för en ren miljö.

Det var vår uppladdning inför nästa valborgsfirande, det vill säga vårt tandläkarbesök som stal 3 timmar av dagen. Rolf hade egentligen den första bokade tiden, när han ropades upp gick jag in och tandläkaren såg något förvånad ut. Jag förklarade att om han inte tog mig först hade jag antagligen gått därifrån. Jag klarade av besöket men dessvärre måste tanden dras ut (eller det som är kvar av den) vi beslöt att vänta med det för bådas trevnad.

Nu var det inte mycket kvar av dagen men äta måste man, det blev en liten sillmiddag. Några trevliga ”litelängrebortpåvägenggrannar” bjöd över oss på fika. Vi avstod dock på grund av min matthet efter tandläkarbesöket, förkylning och regn. Fick ett nytaget foto från min systerdotter som bor endast ett fåtal mil från oss, de hade en annan typ av aprilväder.