Etiketter
Bang Sue, Bangkok, Bangkoks nya järnvägsstation Bang Sue, Holiday inn, Hualamphong, HuayYang, Sydostasiens största järnvägsstation, Tåg till Huay Yang, TukTuk
Efter en god natts sömn intog vi en god frukost på Holiday Inn. Restaurangen har bytt plats till entréplanet och blivit väldigt moderniserats. Nu var det flera hypermoderna stationer att hämta mat ifrån såg kanske lite för stelt ut. Själv tyckte jag kanske att trots alla olika alternativa rätter så var det lite för asieninriktat. Beror kanske på att jag är väldigt förtjust i ” hotellfrukostar”.
Efter att vi ätit oss mätta så bar det iväg till järnvägsstationen Hualamphong. Den har vi åkt ifrån förut, inte så stor så där är det lätt att hitta rätt spår trots dålig skyltning. Det blev taxi det tog runt 15 minuter med taxi. Transportmedlet TukTuk är till för de som vill leva farligt och verkar som tur är vara på utdöende nu.
Det fanns inget tvång på munskydd men man kan aldrig vara nog försiktig. Vi var dock de enda i kupén som hade munskydd trots att det var en hel del européer. Att åka tåg är bekvämt man bokar biljett och väljer sittplats redan hemma i Sverige. Det finns AC och ganska bekväma stolar. Det serveras dricka och bulle strax efter att tåget satt igång. Efter någon timma kommer det lunch o snacks allt väldigt hygieniskt förpackat.
I vanliga fall tar resan 4,5 timma men vi tänkte inte på att man nu dels lägger om en del spår men även bygger nya stationshus vid i princip varje tågstation på sträckan HuayYang Yang- Bangkok. Därför tog resan 6 timmar men det var OK. Tilläggas bör att det är smalspårig järnväg i Thailand vilket faktiskt märks när man åker.
Resan är som att titta på nån form av dokumentär på TV väldigt omväxlande och den blir aldrig tråkig. Men om allt går som det ska så kommer den nya järnvägsstationen i Bangkok att invigas i februari 2023. Bang Sue som lär vara Sydostasiens största järnvägsstation. Tyvärr blev det en väldigt suddig bild men jag kan lova att den var maffig. Ska man hitta där bör man var i väldigt god tid.
Här är ett exempel på hur det ser ut idag men hur såg denna platsen ut för 15 år sedan?
Jo det här är platsen och visst är det svårt att tänka sig hur det ska bli?
Havet förblir dock detsamma så även stranden men de små restaurangerna och alla solstolar var finns de? De var nog inte påtänkta skulle jag tro.
Vägen ner till havet var inte mycket att hurra för även om den var mycket förbättrad när dessa foto togs.
Har man besökt Djungelbaren på senare tid skulle man inte känna igen sig här.
Inte Coconut heller även om även detta är klart förbättrat sedan några år. Då bodde ägarfamiljen här också men senare fick de möjlighet att bygga huset bredvid vilket är deras bostad idag.
Nong Puh som även det helt har byggts om delvis på grund av storm, översvämning mm. Naturligtvis har vi massor med bilder från ”förr” men tyvärr kan jag ju inte fylla bloggen med hundratals bilder. Jag själv fick dock en trevlig stund fylld med minnen och förvåning av hur fort tiden går och vad mycket som hänt. Detta är en plats man borde skriva till på sin lista, platser jag vill besöka.
Själva infarten vaktas av, ja vad föreställer de? Det är vanliga statyer vid tempelplatser i alla fall.
Nedanför templet finns det en enormt stor Buddhastaty.
Den har en fantastisk utsikt mot Ban Krut, badviken med den långa sandstranden och havet.
Själva templet ser ut som ett sagoslott och räknas nog som ett av de vackraste i Thailand. Templet är inte så gammalt och att det finns till beror på att det har finansierats av en del donationer.
Vid trappan håller två trehövdade ormar vakt.
Besöker man templet är det viktigt att se insidan, här skulle jag kunna visa hur många bilder som helst. Alla utsmyckningar, guldpläteringar, blommor och speglar vart och ett är otroliga konstverk.
Tyvärr regnade det denna dag annars vill man gärna stanna upp vid något fönster och försjunka i drömmar när man ser denna underbara natur.
Glasmålningarna som det finns ganska många av berättar var och en sin historia. När vi sett klart på tempel, statyer och utsikt ställde vi kosan mot Tap sake som vi körde förbi på vägen från byn. Denna gången stannade vi till för vid motorvägen vid Tap sake ligger pizzerian P2N och de har väldigt goda pizzor.
Väl framme möts av några ”apstatyer” 
De ser väl inte så välkomnande ut men skam den som ger sig.
Det regnade så det var inga apor framme men plötsligt dök det upp några i ett träd, de är väldigt nyfikna.
Funderade på vad vi ville men blev helt nöjda när de såg vår matsäck. Den bestod av bananer, äppelklyftor och popcorn.
De var så trevliga och kastade sig inte fram för att ta del av godiset nej en i taget, även om de kollade vad kompisen fick.
När de var nöjda hoppade de iväg till sina kompisar. Annars när vi har sett apor har de varit väldigt påflugna och lite skrämmande men inte de här.
Jättegulliga glasögonapor eller Trachypithecus obscurus som de egentligen heter. De finns mest i sydostasien och då i regnskogarna. Kroppen är oftast smal och även svansen som har en längd mellan 50 – 110 cm. Visst är de gulliga och det var så roligt att träffa dem igen. Tyvärr gör ju skövlandet av regnskogen att dessa djur får mindre och mindre markområden att leva i. Otroligt.
Själv gillar jag soppan Tom yam gong den har en stark smak av chili o cocosmjölk, väldigt god.
Men Visst kan man få en god pizza om man är sugen på det.
Eller varför inte något europeiskt som denna Plankstek vilken avåts på Ranchen.
Chicken satay är en av de rätter som ett av barnbarnen är förtjust, det blev många sådana under de här veckorna. Jag gillar faktiskt jordnötssåsen som hör till, den är väldigt god.
Fried rice med ett stekt ägg tillhör också favoriterna den är alldeles lagom stor för en lunch. I synnerhet om den äts på Coconut.
Ja inte behöver man gå hungrig tvärtom maten är alldeles för god. Det bästa är ju att det inte används grädde, socker och andra lite onyttiga livsmedel vid tillagningen. Här är det grönsaker som är den huvudsakliga ingrediensen. Dock har jag lärt mig att det går att få något till livs som innehåller såväl fett som socker. Vore synd att inte testa för visst ser det gott ut.
Grönsaker av alla de slag finns att tillgå såväl kända som okända. Bara att prova sig fram eller fråga någon som kan lite engelska.
Sugen på fisk ja här fanns det något flundreliknande.
Här är det filéat och klart, vet inte vad den heter men lär smaka lite som strömming.
Själv föredrar jag de stora räkorna som odlas i dammar. Man talar bara om hur mycket man vill ha och så ber man att få dem skalade. Är väldigt goda att fräsa upp i stekpannan tillsammans med vitlök och lite chili. Äts med någon god röra och rostat bröd.
Det är någon form av matmarknad varje dag, ibland är den liten och ibland lite större. Frukt och färska grönsaker är inte svårt att hitta här och det är härligt att kunna köpa färskt varje dag.
Denna inköpsrunda slutade som vanligt med att vi inhandlade något onyttigt, popcorn med smörsmak. Att handla grönsaker och frukt på marknader är verkligen något att rekommendera.
Koh talu är en liten privatägd ö som ligger strax utanför Bang Saphan. Nu har vi hört så mycket om denna ö att vi beslöt oss för att göra en tripp dit. Vi bokade hela turen med Nong taxi och det fungerade jättebra. 1800 Thb per person för hela kalaset som bestod av bil mellan Huay Yang och Bang Saphan, fika vid ankomst till piren, speedbåt tor till Koh talu, lunchbuffé, snorkelutrustning och möjlighet att låna paddelbrädor. . Började med bil från Huay Yang cirka en timmes färd, det blev minibuss eftersom vi var nio personer. Därefter kom vi fram till piren i Bang Saphan.
Direkt efter ankomst blev det fika, kalla drycker, te, kaffe, kakor, rostat bröd m.m.på ett litet ställe direkt intill piren. Det var både gott och trevligt. Därefter dags att gå till båten.
Flytvästar vilket ju var ett måste på båten men även på flotten fanns det att låna, för bättre flyt. Efter snorklingen bjöds det på lunchbuffé och där blev vi positivt överraskade. Den var både god och rikligt tilltagen, lätt att äta sig mätt. När man sedan orkade röra sig fanns det en ”egen” tid för att bada, slöa eller se sig omkring. Barnbarnen testade paddelbräda vilket inte var helt lätt när de försökte stå två på den samtidigt.
Stranden var otrolig, den var vit och finfördelad som mjukt puder helt fantastiskt. Här kunde man sitta i en gunga och vagga sig till ro. Vi tog en dagstur men kan tänka mig att det kan vara mysigt att sova över på den lilla resorten.
På ön finns även ett räddningscenter för sköldpaddor, det kan vara de som kommit upp stranden av någon anledning eller som behöver hämta sig ett tag. En del var stora
Och en del var små, kan ha blivit uppsköljda som små eller som ägg. En tur man bör göra för att uppleva den vackra ” vattenvärlden” .
Det är väldigt rofyllt att bara sitta och slappa.
Stranden är hur lång som helst trots att jag gått en hel del efter den har jag aldrig lyckats komma till ” vägs ände”. Här ser man Nong Phu restaurang, där är det trevligt att sitta och äta samtidigt som man lyssnar på vågornas skvalpande.
Ovan ser man Mali restaurang, här blir man bortskämd hon är mycket trevlig och lagar väldigt god mat. Enkelt också man säger sitt namn och sedan är det bara att äta, hämta dricka och glass mm. Betalar gör man när man går hem.
Mali tränar på lite svenska även om det tog henne lite tid att lära sig säga Loffe dvs Roffe men till slut gick det.
Ibland kan man se något roligt barnbarnet mötte den här söta svärdfisken.
De varma salta vågorna gjorde gott för både kropp och själ. Får hoppas det sitter i under resten av året. Denna plats är verkligen ett litet paradis, lugn och ro vackert och ingen stress.
Solsi Blogg 