18 gram är 18 gram, punkt slut

Etiketter

, ,

Har äntligen kommit mig för att göra i ordning ett litet paket som jag länge tänkt sända till min syster i USA. Ytterligare ett bevis på att det inte är tanken som räknas. För hur jag än har tänkt så inte har det paketet flyttat på sig.

Sagt och gjort nu blev det av, det var bara det att jag köpt en av postens kartonger som får väga högst två kilo. Ordentlig som man är vägdes det på min lilla våg innan jag gav mig i väg och jo det höll vikten. När det blev min tur att gå fram för att lämna ifrån mig det lilla paketet, ja då vägde det 18 gram för mycket.

Katastrof vad gör jag nu? Jaha sa kassörskan det är för tungt men du kan köpa nästa storlek på kartong och byta. Men sa jag då blir det ju 200 kronor till i fraktkostnad och dessutom har jag ju inget att lägga i paketet när det blir så stort. Hon kom då på att jag kunde slå ett papper runt det och skicka som vanligt paket. Bra men om man inte använder postens specialförpackningar blir det ju i alla fall väldigt dyrt, så ingen lösning där.

Då sa jag, vi skulle inte kunna göra som en av era kollegor föreslog en gång, låtsas att det inte är 18 gram för tungt och bara skicka iväg det ändå. OK sa hon men då får det bli på ditt ansvar. Jag tog på mig detta ansvar och kände mig väldigt tyngd av det när jag gick därifrån men det lättar nog när paketet kommit fram dit det ska.

Tänk att 18 gram kan göra så mycket men jag brottas med större problem än så. Är i desperat behov av ett par nya jeans men har bestämt mig för att de skall inhandlas när jag kan köpa en storlek mindre än idag. Nu skulle jag vara tacksam för att ha många 18 gram mindre varje dag. Dock känner jag på mig att det kommer att visas upp många nya jeansmodeller innan det är dags för mig att skaffa nya. Förmodligen kommer jag snart att gå omkring med jeans av den typen som har en massa hål överallt. Men skam den som ger sig.

En skruv lös?

Etiketter

, , , , , , ,

En skruv lös, ja kanske inte på det sättet man först tänker utan rent mekaniskt. När man till exempel bygger ihop en bokhylla kan det vara bra att ha en tång och en skruv. Just detta redskap får mig att tänka på Enköping, kommer man från Uppsalahållet möts man av en enormt stor skiftnyckel (vilket ju inte är detsamma som en fast tång men i alla fall)  vid infarten mot centrum. Anledningen till det är förstås att Johan Johansson öppnade en mekanisk verkstad där 1886 och där han uppfann två viktiga saker. En ställbar rörtång och skiftnyckeln vilken han tog patent på 1891.

Rolf som gärna håller på att fixa, dona och snickra är alltid i behov av olika instrument och just skiftnycklar och tänger har han ett speciellt förhållande till och dom till honom verkar det som. I somras när vi gick över en äng mitt ute i ingenstans snubblade han nästan på en väldigt fin och kraftig skiftnyckel. Den fick naturligtvis ett nytt hem hos oss. Därför var det lite extra roligt när han förärades en skruv, mutter och en fast tång i julklapp.

dscn8904-jpg1

Setet var så vackert att det tog en stund innan man insåg att ett det var gjort av choklad, jag fattar bara inte hur. Det går inte att se skillnad i utseendet, nu är bara frågan vågar man äta upp det eller? Just den här tror jag Rolf hade velat haft för flera år sedan. Varför? Jo.

Vi var på hemväg från Lappland när motorn började knacka och låta nock, nock, nock med jämna mellanrum. Med tanke på att vi hade tio timmars bilkörning framför oss och det dessutom var söndag gällde det att köra sakta, väldigt sakta. Efter ett tiotal mil kom vi till en bemannad mack och frågade om de kunde hjälpa oss. Mannen lyfte motorhuven och sa sedan om ni tar bort den här låter det bättre. I handen höll han en stor tång. Tänk om den hade varit av choklad, då hade den långsamt smält bort och ljuden hade försvunnit.

Nu måste jag dela med mig av ett recept jag fått av en vän på Facebook som är fena på att hitta roliga saker.

Lättlagad, vacker och god efterrätt

Ta en skiva rostbröd (jag hade bara surdegsbröd hemma) skär bort kanterna och kavla ut skivan mycket tunt.

dscn9116-jpg1

Bred på ett lager av Nutella och lite smått hackad jordgubbe.

dscn9117-jpg1

Rulla ihop det hela hårt.

dscn9118-jpg1

Stek dem i smör så de får lite färg.

Därefter läggs de på ett fat, strö över lite florsocker en glasskula och garnera med en jordgubbe.

dscn9119-jpg1

Vips en både vacker, lättlagad och god efterrätt.

Tänk vad fort det sprider sig

Etiketter

, , , , ,

Tänk vad fort skvaller kan sprida sig, för ett antal år sedan tog det en vecka att få iväg ett brev till USA. Nu kan man sända meddelande på några minuter. Men snopen blev jag häromdagen när jag läste om att president Trump hade hållit ett tal i Florida och då hänvisat till ”se vad som hände i Sverige i går”. Det enda av vikt som jag visste om, var ju att vi var bjudna till ett par goda vänner på middag. Men hur i hela friden kunde han veta det??

Det var den viktigaste och senaste nyhet vi visste om så det var ju ingen tvekan om att det var den han hänvisade till. Jag är i alla fall tacksam för att han inte basunerade ut menyn också för det hade varit trist att veta den i förväg. Nu vet jag inte om han kommer att nämna den i sitt nästa tal men om inte kan jag berätta att vi fick.

img_20170219_182305-jpg1

Helgrillad vildsvinsfilé så där lagom, ljusrosa i mitten och mjäll så gaffeln gick rakt igenom. Till detta serverades en variationsrik sallad, krämig kantarellsås och smördegsgsinbakad spenat. Naturligtvis ett vin från vårt senast besökta vinområde i Italien Montalcino och vinet var en Brunello.

Nu skulle jag visat en bild på efterrätten som bestod av Pecanpaj med glass. Den var så god att jag glömde fota den.

img_20170219_181830-jpg1

Med trevliga gäster och i mysig miljö (mitt favoritställe när det gäller matsal) gick kvällen fort. Nu får vi se vad president Trump har att säga från Sverige nästa gång, kanske vet han redan att vi var ute o åt ikväll med ett av våra mysiga barnbarn. Det är i alla fall för mig kvällens viktigaste händelse.

Snart börjar bokrean

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Snart börjar bokrean närmare bestämt den 22 februari. Det är inte samma sak nu som det var för ett bra antal år sedan, då startade den vid midnatt det aktuella datumet. Folk stod i kö och det var ”full rulle” för att få tag i de viktigaste böckerna. Det kunde vara rariteter av olika slag eller halvfranska band. Det var tider det. Nu kan man förbeställa dem i god tid antingen direkt i affärerna eller på nätet. De kan komma hemskickade så det finns ingen anledning att köa vilket man förresten ogärna gör i dessa dagar. Bara tanken att ställa mig utanför en affär i centrum mitt i natten kan få mig att sluta läsa. Dessutom handlar fynden numera om att hitta de billigaste pocketböckerna. Bokhyllorna hemma och det är nio stycken är redan överfulla och kassar med böcker har skänkts bort så det är fullt så att säga. Pocketböcker kan man lämna från sig utan att ha dåligt samvete.

Men som det står i reklamen, ”Att läsa är att resa” så bokinköpen slutar inte de är lika viktiga som mat. Har inte läst igenom reabroschyrerna ännu men något skall jag väl finna.

De böcker som jag läst de senaste veckorna är.

tomma-luften

Tomma luften, en bok av Ann Cleeves  som skriver så fantastiskt om Shetlandsöarna. Den här gången är det midsommar och det skall bli en stor bröllopsfest. Garanterat mycket spänning och mycket skildring av öarna. Det är mer en spänningsroman än en deckare man slipper en massa otrevliga beskrivningar om mord och dylikt. Med andra ord man kan läsa den på kvällen och behöver inte ha lampan tänd när man skall somna.

slutet-pa-sommaren

En ny bekantskap nämligen Anders de la Motte vars bok, Slutet på sommaren visade sig vara en mycket bra. Jag har inte läst något av honom tidigare och var lite nyfiken, även den här kan gå under kategorin, spänningsroman. Egentligen en ganska fin men även dyster historia och man vill gärna sträckläsa den. Kan rekommenderas om man vill ha lite lagom spänning i tillvaron.

i-de-basta-familjer

Jag har läst en bok av Mats Olsson tidigare den var ganska bra så jag tog mig an även den andra som heter, Slutet på sommaren. I båda böckerna utspelas handlingen i trakterna runt Jonstorp och Höganäs, alltid mer intressant när det är platser man känner till. Huvudpersonen är en gammal journalist som numera lämnat sitt yrke men som har en tendens att alltid ramla in i i olika problem. En kriminalroman som även bjuder på kunskap över en liten bit av Skånes geografi. Lagom med spänning även i den och jag läste den på några dagar/nätter, lite av en bladvändare. Många fördomar känner man igen.

Nu får vi se vad som bjuds på rean.

Vänliga veckan

Etiketter

, , , ,

Den här veckan är det vänliga veckan och mitt i alltihopa är det dessutom Alla hjärtans dag. Då gäller det att hålla tungan rätt i munnen så man inte säger vad som helst men man kan bli snäll så man blir larvig. Det sa i alla fall min moster när jag var liten och det tror jag på. Varje gång jag hör ordet larvig så tänker jag på Povel Ramel och hans visa om, Svante, Svante larvig och den handlar om en liten grabb som inte tycker om krusbär. Anledningen var att de sticker i munnen men jag kommer inte ihåg texten tyvärr.

Tillbaka till Alla hjärtans dag det är den dag då man skall skicka kort till sina nära och kära. Helst skall det vara blommor och choklad också. Det är inte så svårt att uppfylla men för egen del uppskattar jag det hellre någon dag där jag inte blir tillsagd via media att göra det. Det här året gjorde jag faktiskt ett eget kort till min syster.

img

Blev riktigt bra men så ska det ju skrivas och frankeras och inte minst postas. Inget av det blev gjort, fast det är ju tanken som räknas eller hur. Nu kan hon ju se det på min blogg så nu kan jag spara det till nästa år.

Det där med att ”Det är tanken som räknas” stämmer väl inte helt. Jag var på en föreläsning som gavs av Stefan Einhorn och han sa faktiskt att det talesättet är fel. Ganska förståeligt eller hur, jag menar ingen vet ju vad man tänker. Skulle någon ringa till mig och säga, ”jag tänkte i lördags på dig och att jag skulle ringt dig”. Jaha inte blir jag gladare för det och inte kände jag under lördagen att någon tänkte på mig heller.

Så det talesättet kan vi slopa för det är definitivt inte tanken som räknas det är handlingen. Men ändå kära syster jag tänkte på dig när jag gjorde kortet och nästa alla hjärtans dag ska du få det. Blev du gladare nu?

Ikväll ”Mello” men inga kex

Etiketter

, , , , ,

Igår kväll var det, På spåret på TV. Vi tävlade via app på telefon mot barnbarnet i Värmland, det var kul men resultatet hoppar vi över. Hade kunnat tänka mig att byta siffror med henne men nu hoppas jag på kvällens ”Melodifestival” i stället. Förra veckan gissade jag rätt på vilka två som skulle gå direkt till final så där blev det 2-1 till oss.

Dessvärre har hon nog mer kunskap även där. När man sitter framför teven kan det vara gott att ha något att knapra på och hade tänkt ta några små bitar hem eller rättare sagt restaurangbakat bröd med lite salt smör. Inhandlade nämligen en påse av dem på restaurang Hava där jag och några f.d. kollegor åt en fantastisk god mat häromkvällen. De där små brödbitarna bakades där och de var så goda som lite ”småtugg” inte precis billiga 45:- för en påse men man får kosta på sig.

Nu vart de inte så att det priset stämde för när jag åt dem ikväll så gick halva kindtanden bort och det lär kosta mer än 45:-. Dessutom har jag tandläkarskräck så det här blir inte roligt framöver.

dscn9080-jpg1

När jag ändå är inne på trasiga saker så brukar jag lägga ut en bild på en gammal lada vi går förbi på våra hundpromenader. En bild på vintern och en på sommaren, anledningen är att jag vill följa dess förfall via bild. I höstas var jag säker på att taket skulle rasa in denna vinter men det kom ju ingen snö så det ligger nog kvar ett år till. Vi får väl se.

John Blund

Etiketter

, , , ,

Det där med att sova är något av en konst och av en sådan art att jag inte behärskar den. Visst ibland kan jag sova tre eller fyra nätter i sträck men däremellan vill det sig bara inte. I natt eller ska man kanske säga i morse blev klockan strax efter 05.00 innan jag slog igen mina blå. Med tanke på det inser jag att kvällens middag med f.d. kollegor på restaurang Hava gick riktigt bra. Jag höll mig vaken hela tiden men det var kanske det trevliga sällskapet och den fantastiska torskryggen som hjälpte till. Vid tretiden i natt tyckte jag det började bli långtråkigt så jag tog fram min Ipad och surfade in på facebook. Det finns en grupp där som jag byter tankar med ibland och tänk vilken tur jag hade för det var flera än jag som var vakna i natt, skulle tro att vi har samma problem. En föreslog att man skulle leta reda på världens tråkigaste bok för läste man den skulle man garanterat somna. Rolf trodde inte på den teorin utan ansåg att man skulle bli så intresserad av dess tråkighet att den skulle hålla en vaken, omvänd effekt alltså.

Lång tid har jag väntat på att den där mannen skall komma på kvällar/nätter men tydligen kommer han bara till barn, är väl lite som tomten. Han bör vara ganska ålderstigen vid det här laget för jag tror att han startade sina rundturer runt 1700-talet. Hos oss heter han John Blund men i Danmark döpte den danske författaren H C Andersen honom till Ole Lukeoje i sagan om densamme 1842.

Han har med sig två stycken paraplyer (jag har tidigare skrivit om sången ”den lille Ole med paraplyen”) ett svart för stygga barn och ett färgglatt till de snälla. Det svarta paraplyet gör att man inte drömmer alls eller kanske bara lite dåliga drömmar. Det färgglada däremot ger bara roliga, vackra drömmar. Han har även med sig en spruta med söt mjölk som han sprutar in i ögonen, då blir ögonlocken så tunga att man somnar.

Nu har vi faktiskt ett ställ med paraplyer i hallen såväl svarta som färgglada. Om jag nu ber Rolf att ikväll ställa sig bredvid min säng med ett utfällt färgglatt paraply och ett glas varm mjölk tror ni då att jag skulle bli tillräckligt trött för att somna. Jag förstår mycket väl att John Blund inte hinner besöka både små och stora varje kväll men jag nöjer mig med att Rolf håller paraplyet bara han inte sjunger ”Lille Ole”.

Pizza, lätt som en plätt

Etiketter

, ,

Natten har varit lite stökig eftersom Rolf efter att ha varit hygglig nog att ta över min förkylning (bären varandras bördor) hade en tendens av att föra oljud. Hans snarkningar på grund av kraftig snuva ökade såväl i frekvens som i styrka. Strax efter klockan 03.00 gav jag upp, tog filt, kudde och surfplattan för att installera mig i ett annat rum. Därefter höll kommissarie Gently och hans assistent mig sällskap i över två timmar. Förutom att han inte ser helt oäven ut så är det en ganska underhållande serie, fylld med humor om man kollar ordentligt.

Väcktes med besked om att kaffet och dagens kryss serverades i köket och efter en sådan uppvaktning kände jag mig nödgad att följa med husse o hund på en 5 km promenad. Solen lyste, luften var klar och temperaturen låg på -5 grader. Enligt Rolf var det ”stugväder”, detta får mig alltid att spetsa öronen för då vet jag att han planerar att dra till fjälls.

dscn9078-jpg1

Den enda som gått på skogsvägen före oss var räven vilket gjorde att hunden var intresserad av att knata på rejält.

dscn9082-jpg1

Det går inte att ta miste på att han trivs ute i snön men tyvärr får han inte vara lös när vi går på vår lilla bilväg.

En liten bilrunda stod på tur förutom matinköp skulle jag hämta ljudböcker på biblioteket, bokleverans från Adlibris och lite annat smått och gott. Maten idag fick därför bli det enklast tänkbara, pizza.

dscn9088-jpg1

Inte färdigköpt helt och hållet. Nej det enkla kittet av deg och färdigkryddad tomatsås som idag till och med fanns på extrapris i affären. Skinka, ananasburk, tomat och riven ost fanns i kylen.

dscn9086-jpg1

Faktum är att det blev riktigt gott, tar fem minuter att göra, femton minuter i ugnen och tio minuter att äta. Kan det bli enklare, fast vi orkade bara halva så resten åkte in i frysen. Får tas till te nån dag.

Pohlmans låda

Etiketter

, , , , ,

Undrar hur många som kommer ihåg eller ens känner till att det finns något som heter Pohlmans låda. Kanske inte alla ens känner till att det finns någon som heter Pohlman men det gör det, John Pohlman född 1935 i Malmö. Han var väderpresentatör på Sveriges television i 30 år och var till slut ganska nöjd med att lämna dis, dimma och spridda skurar bakom sig.

En man med stor humor och på kort tid blev han Pohlman med hela svenska folket och till slut blev han även hedersdoktor i metrologi vid Stockholms universitet. När han presenterade vädret kunde vad som helst hända för detta är en man som bjuder på sig själv. Han kunde dyka upp i barnprogram där han var med och lekte väder leken men han har en också musikalisk ådra och spelar gärna lite jazz.

Vid ett tillfälle presenterade han sin favoriträtt som sedermera blev en riktig klassiker, detta var på 80-talet. Pohlmans låda. Idag har rätten återuppstått hemma hos oss och jag delar med mig av receptet i den händelse ni har glömt det. Gott är det i alla fall.

dscn9073-jpg1

Pohlmans låda, recept.

4 portioner kokt ris läggs i en eldfast form, skiva 4 hårdkokta ägg och lägg över, 1 burk salladskrabba fördelas över äggen (om man vill kan man ta räkor). Gör en stuvning av 2 msk smör, 3 msk mjöl och 4 dl gräddmjölk samt lite spad från krabburken om det finns kvar. När stuvningen är klar, lägg i 2 msk riven ost och smaksätt med salt, peppar och 2 msk dill.

Allra sist tar man 4 skivor rostbröd, skär det i små tärningar av en sockerbits storlek och fördela dem över som ett lock. Grädda i 12 – 15 minuter i 250 graders värme. Brödet ska vara gyllenbrunt. Servera gärna med sallad.

Tips: Man kan ha räkor i stället för salladskrabba. Krabbburken finns på ICA. Jag brukar hoppa över riset och servera potatis till, bara att prova sig fram

Euro – Scrubby ? ?

Etiketter

, , , , , , ,

Det finns så många små uppfinningar runt om i världen som man aldrig kommer att ha en aning om. Men så helt plötsligt letar någon av dem sig fram och på en gång lyckas de bli en succé. Några av dem hamnar i en affär här i Sverige och köps upp av en affärskedja som kallar dem ”årets julklapp”. De blir då den perfekta presenten till den som har allt och som man inte vill köpa en blomma till, igen. Alltid roligt med något där man besvärat sig lite. Själv har jag inte bevärat mig utan jag får det levererat av sonens svärmor varje jul. Det roliga med det är att jag under det kommande året sedan köper det till andra, de tycker jag är så uppfinningsrik. Ett år var det en vitlökshackare som sedan dess bara är ett måste, förra året var det en specialvisp vilken min syster sedan köpte upp ett parti av för att ge till vänner i USA.

euro-skrubby

I år var det en Euro-Scrubby vilket är en liten ”trasa” som är stel och verkar ganska rivig. Den ska gå att använda till det mesta fast jag var nog ganska skeptisk när jag såg den. Men man måste pröva eller hur.

img

Som ni kan läsa på den medföljande beskrivningen kan den användas på de flesta material. Men på glashällen på spisen? Jodå känslan av rivighet fanns bara när den var torr sedan blir den så finkänslig som det bara går och verkar anpassa sig till vad den håller på med. Som alltid tänker jag den här var smidig att skicka via post, men ack det stod Designed in Canada men Made in Europe. Kollade då på Amazon.com och där fanns den så att sända över atlanten verkar vara onödigt arbete.

Däremot kan jag säga att jag redan har inhandlat och börjat att ge bort till mina vänner. Nu hoppas jag bara att hon hittar en annan årets julklapp nästa jul annars får jag svårt med att hitta på ”gåbortspresenter”.