En tur till Bangkok

Etiketter

, , , , , ,

Dags för en tur till Bangkok men denna gången blir det med bil, det räcker med att ta tåget en gång även om det var ganska bekvämt. Vi skall till centrum av staden och med bil kommer direkt till porten. Även bilåkning kan vara trevligt eftersom det finns mycket att se på efter vägen.

Den första platsen vi kör förbi är Prachuap och där ser vi en glimt av Home Pro. Därefter körde chauffören in på en liten väg och här kan man tala om ”rena landet”. En lång bit var det också men han hade läget under kontroll för på så vis slapp vi en enorm bilkö.

Bitvis är det mycket grön natur som faktiskt är lite böljande ömsom platt och ömsom berg.

Det finns en hel del fina tempel av olika storlek att beskåda efter vägen

Just nu håller man på med vägarbete på motorvägen till Bangkok så man får räkna minst en halvtimma extra vad gäller färdtid gäller nog en tid framöver.

När man ser de här saltdammarna då vet man att det bara är drygt en timmas körning kvar av de fyra och ett halvt som det tar. Inklusive paus.

Vackra bilder åker förbi, här är en långtradare vars förare tydligen gillar havet eller har han sett för mycket på filmen The Mermaid.

Arbete pågår för fullt under vägbroar och viadukter.

Platserna fungerar även som bostäder och jag kan tänka mig ett en del vägbyggare bor här. Ack.

Nu kan man säga att vi anländer till Bangkok eller som thailändarna själva säger Krung Thep som betyder Änglarnas stad. Ska man vara korrekt heter den Krung Thep Maha Nakhon men det kan jag aldrig lära mig att komma ihåg. En häftig silhuett visar sig i alla fall från denna enorma stad med omkring 9 miljoner invånare.

När jag såg detta lilla fordon var jag glad att vi inte åkte i den å andra sidan vilket lämpligt fordon att ha i byn. Nu lämnar vi Bangkok en stund men återkommer, jag ska även leta upp lite fler gamla bilder från Huay Yang.

 

Annonser

Hus i Huay Yang, före och efter.

Etiketter

, , ,

Den lilla fiskebyn har växt väldigt mycket sedan vi såg den första gången. Mycket har hänt och visst har det blivit ett paradis för främst skandinaver. På gott och ont kan man säga och visst finns det åsikter om att kan en sådan utökad turism på ett så litet ställe verkligen vara av godo? Ja det kan den och det allra bästa är att trots denna ökning av turister så har byn behållt sin charm, det finns inga vräkiga hotell, inga shoppingstråk, inga olika typer av barer osv. Nej här bor man utspritt och lever sida vid sida med de övriga boende. Att sedan byns invånare har fått ett lyft av detta kan man inte undgå att se, arbetstillfällena har ökat och de unga kan stanna kvar i sin hemort. Småföretagandet växer och det är väldigt roligt att följa utvecklingen.

Besöker man platsen för första gången idag ser man många små husområden utspridda i byn och jag tror inte man funderar på hur det såg ut innan de byggdes.

Här är ett exempel på hur det ser ut idag men hur såg denna platsen ut för 15 år sedan?

Jo det här är platsen och visst är det svårt att tänka sig hur det ska bli?

Havet förblir dock detsamma så även stranden men de små restaurangerna och alla solstolar var finns de? De var nog inte påtänkta skulle jag tro.

Vägen ner till havet var inte mycket att hurra för även om den var mycket förbättrad när dessa foto togs.

Har man besökt Djungelbaren på senare tid skulle man inte känna igen sig här.

Inte Coconut heller även om även detta är klart förbättrat sedan några år. Då bodde ägarfamiljen här också men senare fick de möjlighet att bygga huset bredvid vilket är deras bostad idag.

Nong Puh som även det helt har byggts om delvis på grund av storm, översvämning mm. Naturligtvis har vi massor med bilder från ”förr” men tyvärr kan jag ju inte fylla bloggen med hundratals bilder. Jag själv fick dock en trevlig stund fylld med minnen och förvåning av hur fort tiden går och vad mycket som hänt. Detta är en plats man borde skriva till på sin lista, platser jag vill besöka.

Wat Tang Sai Temple

Etiketter

, , , , , , ,

Även om det mysigt att bara slappa och ta dagen som den kommer så visst uppskattar man ett litet avbrott ibland. Man kan tycka att den lilla fiskebyn Huay Yang ligger lite för sig själv och inte bjuder på så mycket sevärdheter. Där har man alldeles fel det finns mycket intressanta platser för såväl vuxna som barn inom lagom utflyktsavstånd. Vi bestämde oss att göra en halvdagstur och passade på en dag när det var städning i huset så slapp vi vara i vägen.

Det blev en tur med bil till Ban Krut som även det ligger i provinsen Prachuap dessutom bara en knapp timmes väg från vår by. Templet ligger i utkanten av själva orten på ett ganska så högt berg. Men man tar bil upp till parkeringen som ligger ganska högt upp och därefter är det trappor. Dessutom finns det drycker, glass, honung och lite annat att köpa.

Själva infarten vaktas av, ja vad föreställer de? Det är vanliga statyer vid tempelplatser i alla fall.

Nedanför templet finns det en enormt stor Buddhastaty.

Den har en fantastisk utsikt mot Ban Krut, badviken med den långa sandstranden och havet.

Själva templet ser ut som ett sagoslott och räknas nog som ett av de vackraste i Thailand. Templet är inte så gammalt och att det finns till beror på att det har finansierats av en del donationer.

Vid trappan håller två trehövdade ormar vakt.

Besöker man templet är det viktigt att se insidan, här skulle jag kunna visa hur många bilder som helst. Alla utsmyckningar, guldpläteringar, blommor och speglar vart och ett är otroliga konstverk.

Tyvärr regnade det denna dag annars vill man gärna stanna upp vid något fönster och försjunka i drömmar när man ser denna underbara natur.

Glasmålningarna som det finns ganska många av berättar var och en sin historia. När vi sett klart på tempel, statyer och utsikt ställde vi kosan mot Tap sake som vi körde förbi på vägen från byn. Denna gången stannade vi till för vid motorvägen vid Tap sake ligger pizzerian P2N och de har väldigt goda pizzor.

Besök hos glasögonaporna

Etiketter

, , , ,

En dag åkte vi med bil till Prachuap eller närmare bestämt ao manao. Ao manao är ett militärt område som ligger vid en vik i Prachuap som ofta även kallas för staden med de tre vikarna. En av vikarna är Ao manao och för att komma dit måste man åka igenom ett militärt område. Vi noterade att taxichauffören fick lämna sitt id kort hos vakten när vi åkte in men fick det åter vid tillbakafärden. På den vänstra sidan av viken ligger en fin populär badstrand det är dock inte en sandstrand utan består mer av havet slipade småstenar. Här ligger lite försäljningsställen, restauranger och ett hus där man har möjlighet att duscha och byta om. När man kommer in på det militära området och åker längst ut mot havet då kommer man till berg.

Väl framme möts av några ”apstatyer” De ser väl inte så välkomnande ut men skam den som ger sig.

Det regnade så det var inga apor framme men plötsligt dök det upp några i ett träd, de är väldigt nyfikna.

Funderade på vad vi ville men blev helt nöjda när de såg vår matsäck. Den bestod av bananer, äppelklyftor och popcorn.

De var så trevliga och kastade sig inte fram för att ta del av godiset nej en i taget, även om de kollade vad kompisen fick.

När de var nöjda hoppade de iväg till sina kompisar. Annars när vi har sett apor har de varit väldigt påflugna och lite skrämmande men inte de här.

Jättegulliga glasögonapor eller Trachypithecus obscurus som de egentligen heter. De finns mest i sydostasien och då i regnskogarna. Kroppen är oftast smal och även svansen som har en längd mellan 50 – 110 cm. Visst är de gulliga och det var så roligt att träffa dem igen. Tyvärr gör ju skövlandet av regnskogen att dessa djur får mindre och mindre markområden att leva i. Otroligt.

Får jag fresta med lite thaimat?

Etiketter

, , , , , , , ,

Vanans makt är stor så även när det gäller mat. Köttbullar, falukorv, makaroner, bruna bönor ja listan kan bli lång och det konstiga är att vi aldrig tröttnar på det. När det gäller thailändsk mat tänker nog de flesta på ris och visst många rätter äts tillsammans med ris. I Huay Yang finns det väldigt många restauranger och de flesta är små och enkla. Någon favoritrestaurang är svårt att ha, för oss är det lite så att alla har sin egna rätt som är bäst. Det måste bedömas efter eget tycke o smak.

Enligt Rolf är det Djungelbarens, Deep fried shrimps som är de absolut bästa.

Själv gillar jag soppan Tom yam gong den har en stark smak av chili o cocosmjölk, väldigt god.

Men Visst kan man få en god pizza om man är sugen på det.

Eller varför inte något europeiskt som denna Plankstek vilken avåts på Ranchen.

Chicken satay är en av de rätter som ett av barnbarnen är förtjust, det blev många sådana under de här veckorna. Jag gillar faktiskt jordnötssåsen som hör till, den är väldigt god.

Fried rice med ett stekt ägg tillhör också favoriterna den är alldeles lagom stor för en lunch. I synnerhet om den äts på Coconut.

Ja inte behöver man gå hungrig tvärtom maten är alldeles för god. Det bästa är ju att det inte används grädde, socker och andra lite onyttiga livsmedel vid tillagningen. Här är det grönsaker som är den huvudsakliga ingrediensen. Dock har jag lärt mig att det går att få något till livs som innehåller såväl fett som socker. Vore synd att inte testa för visst ser det gott ut.

Ipaden är inte så tokig att ha med

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

När man är på resa och avser vara borta några veckor är Ipaden en bra förströelse. Det är ganska fantastiskt att man med denna lilla platta tingest kan, telefonera med såväl bild som utan. Skicka vykort, skriva meddelande av olika slag, läsa alla tidningar via readly eller varför inte ladda ner några böcker. Spela lite mot sig själv eller med andra, se på TV, ja listan kan bli lång men själva packningen av allt detta är liten och lätt. Just dessa veckor blev det mycket Netflix och jag måste bara rekommendera några av de filmer/serier jag har tittat på.

Bilderna kommer från Netflix.

Själv är jag ganska trött på alla program med alla kändisar, glamour och ”visa upp sig typ”. Är inte så intresserad av Hollyvoodfruar som tycks har behov av överglänsa varandra. Här nämner jag tre program varav två är baserade på verklighet.

SHTISEL som är en serie och två säsonger finns att tillgå men jag hoppas vi får se även säsong tre. Man kan nog säga att det är Israels ”Sopranos” inspelad i Jerusalem, här får man en inblick i gamla traditioner. Som vanligt är det en familj som står i centrum en genuin ultraortodox sådan, naturligtvis är de klädda lite annorlunda och talar även så. Fantastiskt intressant att få en inblick i en annorlunda värld där allt inte bara glittrar och bländar

Den andra är en dokumentär i fyra delar, Daughters of Destiny

Handlar om internatskolan Shanti Bhavan i Bangalore. En skola grundad av Abraham George år 1997. Serien följer fem flickor under sju år som är elever där. Barnen börjar i skolan när de är fyra år och stannar i fjorton. De får undervisning som förbereder dem till vidare studier på universitet med mera. Eleverna kommer från verkligt fattiga familjer där inkomsten är högst två dollar per dag och det är endast ett barn från respektive familj som får delta. Under alla år på skolan får de endast åka hem två gånger per år vilket naturligtvis ger eleverna svårigheter. Att leva och bo i en miljö där man i princip har tillgång till det mesta för att sedan åka hem till en enorm fattigdom är verkligen kulturkrockar. En flicka tyckte jag var fantastisk hon kommer från en ensligt belägen by och familjen bor i princip i en hydda med stråtak och jordgolv, idag arbetar hon som jurist i Delhi och talar tre språk. Vilket fantastiskt arbete denne man och numera hans son gör, idag finns det ytterligare en sådan skola i Indien. Se denna serie och läs om den på Google.

Det tredje programmet är en film, The boy who harnessed the wind.

Det är en film baserad på uppfinnaren och ingenjören William Kamwangas memoarer. Filmen handlar om 14-åringen som räddade sin hemby i Malawi från svält. Förutom den gripande historien så är det en vacker film. Det är en sann berättelse och i slutet av filmen ser man William Kawangas själv. Sevärd.

Dessa program blev min underhållning när det var för hett att gå ut.

Lokal marknad i Huay Yang

Etiketter

, ,

Äta ute eller laga själv det är frågan. I byn finns det så många små restauranger som serverar väldigt god mat. Även om rätterna ibland har likadana namn och innehåll så smakar de ändå olika. Var och en har sin speciella hemlighet vid tillagning och det är svårt att säga vilken restaurang som är bäst. Trots all den goda mat som erbjuds vill man ibland laga till ett mål mat själv och den ska gärna inhandlas på den lokala marknaden.

Grönsaker av alla de slag finns att tillgå såväl kända som okända. Bara att prova sig fram eller fråga någon som kan lite engelska.

Sugen på fisk ja här fanns det något flundreliknande.

Här är det filéat och klart, vet inte vad den heter men lär smaka lite som strömming.

Själv föredrar jag de stora räkorna som odlas i dammar. Man talar bara om hur mycket man vill ha och så ber man att få dem skalade. Är väldigt goda att fräsa upp i stekpannan tillsammans med vitlök och lite chili. Äts med någon god röra och rostat bröd.

Det är någon form av matmarknad varje dag, ibland är den liten och ibland lite större. Frukt och färska grönsaker är inte svårt att hitta här och det är härligt att kunna köpa färskt varje dag.

Denna inköpsrunda slutade som vanligt med att vi inhandlade något onyttigt, popcorn med smörsmak. Att handla grönsaker och frukt på marknader är verkligen något att rekommendera.

Koh talu

Etiketter

, , , , ,

Trots att vi varit så många gånger i Thailand så har vi aldrig gjort en tur till Koh talu.

Koh talu är en liten privatägd ö som ligger strax utanför Bang Saphan. Nu har vi hört så mycket om denna ö att vi beslöt oss för att göra en tripp dit. Vi bokade hela turen med Nong taxi och det fungerade jättebra. 1800 Thb per person för hela kalaset som bestod av bil mellan Huay Yang och Bang Saphan, fika vid ankomst till piren, speedbåt tor till Koh talu, lunchbuffé, snorkelutrustning och möjlighet att låna paddelbrädor. . Började med bil från Huay Yang cirka en timmes färd, det blev minibuss eftersom vi var nio personer. Därefter kom vi fram till piren i Bang Saphan.

Direkt efter ankomst blev det fika, kalla drycker, te, kaffe, kakor, rostat bröd m.m.på ett litet ställe direkt intill piren. Det var både gott och trevligt. Därefter dags att gå till båten.

Efter runt 25 minuter var vi framme och vi hade tur för havet låg som en spegel. En bit innan stranden fick vi gå ombord på en stor flotte och där fanns det snorkelutrustning för de som ville låna. Det fanns även en tunna färskvatten varifrån man kunde ta vatten för att skölja av det salta.

Flytvästar vilket ju var ett måste på båten men även på flotten fanns det att låna, för bättre flyt. Efter snorklingen bjöds det på lunchbuffé och där blev vi positivt överraskade. Den var både god och rikligt tilltagen, lätt att äta sig mätt. När man sedan orkade röra sig fanns det en ”egen” tid för att bada, slöa eller se sig omkring. Barnbarnen testade paddelbräda vilket inte var helt lätt när de försökte stå två på den samtidigt.

Stranden var otrolig, den var vit och finfördelad som mjukt puder helt fantastiskt. Här kunde man sitta i en gunga och vagga sig till ro. Vi tog en dagstur men kan tänka mig att det kan vara mysigt att sova över på den lilla resorten.

På ön finns även ett räddningscenter för sköldpaddor, det kan vara de som kommit upp stranden av någon anledning eller som behöver hämta sig ett tag. En del var stora

Och en del var små, kan ha blivit uppsköljda som små eller som ägg. En tur man bör göra för att uppleva den vackra ” vattenvärlden” .

Stranden i Huya Yang

Etiketter

,

Har man tillgång till en otrolig strand ja då tillbringar man gärna en tid där. Det har dock varit väldigt varmt i såväl luft som i hav. Det är väldigt rofyllt att bara sitta och slappa.

Stranden är hur lång som helst trots att jag gått en hel del efter den har jag aldrig lyckats komma till ” vägs ände”. Här ser man Nong Phu restaurang, där är det trevligt att sitta och äta samtidigt som man lyssnar på vågornas skvalpande.

Ovan ser man Mali restaurang, här blir man bortskämd hon är mycket trevlig och lagar väldigt god mat. Enkelt också man säger sitt namn och sedan är det bara att äta, hämta dricka och glass mm. Betalar gör man när man går hem.

Mali tränar på lite svenska även om det tog henne lite tid att lära sig säga Loffe dvs Roffe men till slut gick det.

Ibland kan man se något roligt barnbarnet mötte den här söta svärdfisken.

De varma salta vågorna gjorde gott för både kropp och själ. Får hoppas det sitter i under resten av året. Denna plats är verkligen ett litet paradis, lugn och ro vackert och ingen stress.

På marknad i Prachuap

Etiketter

,

Varje år är det en veckolång marknad/festival i Prachuap då kantas den långa gatan som går efter havet av en massa små marknadsstånd. Det är mat, kläder och en massa prylar. Mycket uppträdande, musik och en massa oljud och allt är upplyst i regnbågens alla färger. Den lilla staden lever verkligen upp och självfallet kommer det en hel del folk från närliggande orter. Eftersom vi hade tillfälle att åka dit under denna tid så gjorde vi det.

Lite snacks kanske att tugga på det fanns larver av alla de slag. Vi avstod eftersom vi inte var så hungriga.

Akvariefiskar dessvärre hade vi inte användning av de heller.

Kokta vaktelägg eller grillade små vaktlar, usch nej de såg så ynkliga ut.

Sushin såg mer tilltalande ut.

Hade man inget annat för sig var ett bad i den stora uppblåsbara poolen ett alternativ.

Vi valde dock att avsluta vår marknadskväll på Djungelbaren och Rolf fick sina friterade räkor som han älskar. Lite trötta var vi efter alla nya intryck och för all del en del höga ljud så det blev en relativt tidig kväll dvs runt 23-tiden.