Mycket riktigt fick vi byta till en mindre kanot, den verkade onekligen lite ranglig och det var väldigt noga med hur man gick ner i den. Risk för kantring förelåg. Vi provade med Lotta först, eftersom hon väger minst av oss, ingen vill ju direkt bada i detta vatten.

En fantastisk känsla är det, att så här stilla flyta fram i den lilla kanalen. Grönskan är ibland så tät att man knappt ser himlen ovanför huvudet. Som tur är lär det inte finnas några krokodiler kvar i Mekongfloden eller deltat. Enligt guiden är de borta då de tjuvjagades hårt, några togs även till krokodilfarmerna. Det var tryggt att höra men kändes inte helt säkert.

Det tar på krafterna att vara ute i friska luften hela dagarna, kanske har den här mannen fiskat sedan morgonen? Sov gott gjorde han i alla fall.

Det är inte så många som har så kallad strandnära tomt, här var det i alla fall så. En liten inblick hos en familjs vardagsliv. Även här passade någon på att ta en tupplur, det såg lite bekvämare ut än i båten. En hängmatta är nog skönare.

Vi funderade länge över den här fröställningen, som var stor som kokosnöt, men kom inte fram till vad det kunde vara.

Ibland stötte vi på vattenhyacinter (tror jag det heter) de var så många att det blev riktiga öar av dem. Dessa är väldigt vanliga på Chao Praya i Bangkok. Kan ses i ”Mannen med den gyllene pistolen” där James Bond blir lite lurad av en liten grabb när de åker  båt.

Antar att detta är deras motsvarighet till våra ”fikastunder”. En fin miljö att sitta och skvallra i, samtidigt som man väntar på nästa körning eller är på väg hem. En härlig tur är det i alla fall..