Är man född vagabond så är man, jag har alltid tyckt om att resa, helst vill jag åka till platser där det inte är så mycket turister. Inte stora städer och shopping, hellre då platser där man har kvar sin genuina kultur. Nu är det säkert någon som säger att sådant inte kan ligga i generna, är inte så säker på det. Min systerdotter är lika restokig som jag och nu tror jag det har spritt sig till vårt äldsta barnbarn. Det är tryggt att veta,om jag nu skulle behöva ressällskap nån gång, det kan bli fortare än man anar.

I alla fall så var min systerdotter på Zanzibar för inte så länge sedan och hon berättade lite om det samt visade mig bilder därifrån. Hon gillade det skarpt, lugnt och fridfullt och bra service. Zanzibar är en ö och är delvis ett självstyrande område utanför Tanzania Området består av öar belägna i den indiska oceanen, och inkluderar öarna Pempa, Tanzania och några småöar, och har en maritim gräns mot Kenya i nordväst.

Ön har på senare år blivit ett riktigt populärt turistmål, delvis för sin fina natur men framför allt för sina fina vita stränder. Hela den östra kusten kantas av fina sandstränder. Ön lever mer än väl upp till sitt rykte som paradisö. Zanzibar har dessutom en lång och brokig historia, allt från sjöfarare, handelsmän, pirater och hemska tanke, en gång såldes även slavar där. Ön har många olika fågelarter för den som är intresserad ev. detta, där lär även finnas en sällsynt typ av apa, den röda colubusapan, som är unik för Zanzibar.

Hotell fanns i alla prislägen och de var väldigt fina, maten var god och spännande med sina olika kryddningar, ön är känd för sin export av kryddor.

Fantastiskt läge precis vid havet och området kantat av vajande palmer, visst ser det fantastiskt ut.

Denna havsutsikten skulle jag kunna titta på i dagar, nu fick det bli via min systerdotters foton men det är väl tur att vi åker på olika ställen. Det blir ju så mycket intressantare att visa kort och berätta för varandra då.