Under helgen har jag ägnat mig åt lite praktiskt arbete eftersom det är under den här tiden som vi brukar samla i ladorna. Det är klart har man en man som är jägare kanske man ska säga att man samlar i frysarna. Efter fredagsnattens damfotboll där Sverige tog en silvermedalj i OS firade Rolf och jag med lite vitt vin och en smörgås.

Smörgåsen var god och de färska räkorna var fräscha men hur kan det komma sig att det luktar räkor i kylskåpet i flera dagar efteråt? Lördagen gick åt till en massa praktiska saker och söndagen blev lite mer avslappnad. Tioåriga barnbarnet följde med hem och förgyllde vår dag, hjälpte mig att plocka lite äpplen. Dessa förvandlades därefter till mos, så med dem jag gjorde förra veckan bör det räcka under vintern.

I det här fallet är jag lite gammaldags men havregrynsgröt med äppelmos till frukost, kan det bli bättre?

Länge har jag planerat att baka prästens bröd. I juni skrev jag om att vi var på en friluftsgudstjänst i Risbäck. Skrev också att prästen därefter bjöd på kaffe och hembakt bröd, därav namnet ”Prästens bröd”.

Fast i ärlighetens namn berättade han att receptet fanns på Saltå kvarns paket med krossade linfrön. På baksidan. Det rekommenderade dagsintaget gäller linfrö ej bröd om någon skulle missuppfatta.

Personligen tyckte jag att det var väldigt gott precis i min smak. Inget av barnbarnen gillar bröd med russin, fikon och dylikt så det räcker länge. Med andra ord kan man säga att det är ett välsignat bröd. Dock inte som när Jesus mättade femtusen människor med fem bröd och två fiskar (Matteus 14:19-21)