Nu är det otroligt vackert ute, den vackraste årstiden av våra fyra. Varje vår tänker jag på Carl Jonas Love Almqvists, Den lyssnande Maria. Förutom att texten är så fin så stämmer den så bra när man ser sig om i naturen just nu.

Den här bilden tog jag på en kvällspromenad förra veckan i Varberg. Visst får man speciella känslor när man ser ut mot havet, inte utan att man vill säga ”Herre Gud vad det är vackert”. Visste ni att det faktiskt är författaren själv som tonsatt sitt verk.

Herre Gud vad det är vackert
att höra toner av en salig ängels mun
Herre Gud vad det är ljuvligt
att dö i toner och i sång

Stilla rinn o min själ i floden
i dunkla himmelska purpurfloden
Stilla sjunk o min sälla ande
i Gudafamnen den friska goda

Dessa blommor har jag älskat sedan jag var liten, dessvärre växer de mest runt våra kuster så jag ser dem inte så ofta.

Det är inte bara vi som njuter av naturen. Detta är hundens absoluta favoritplats, gärna framåt skymningen. Här kan han kolla alla som går förbi både folk och fä. Måste faktiskt campa några veckor varje sommar för vi vill inte att han ska vara utan sin sommarupplevelse.

Tips; läs lite om Carl Jonas Love Almqvist på nätet, jag var faktiskt ovetande om det intressanta och spännande liv han levt.

Så till frågan, vad är detta? Jo det är en spettekaka från Litauen, lite fastare och inte så söt som den svenska. God till kaffet och alltid roligt med nya smakupplevelser.