Vi tog en kort promenad med Bachus i eftermiddag, blev förvånad över alla försommarblommor som har dykt upp. Innan vi åkte till Thailand för drygt fyra veckor sedan, var vårblommorna på väg att titta fram. De flesta är dock överblommade idag.

Dessa vitsippor var dock hyggliga och sparade sig, så att vi kunde få ta del av dess fägring. Varje period har sina blommor och det är svårt att säga vilka som är vackrast.

 Bellis till vänster kallade vi för Pyttor när jag var liten. Vill man inte ha en vitblommande gräsmatta bör man inte plantera en enda Bellis i den. Den har en enorm förmåga att sprida sig. Sprider sig gör även smultronblomman nedan, det gör inget eftersom dess bär smakar så gudomligt. Perfekt till sommarens glass.

Den lilla blåa Förgätmigej är så vacker i sin enkelhet. Den sjöng en gammal sångare, Theofil Engström om i sina dar. ”Den lilla blomman jag glömmer ej, den himmelsk blåa förgätmigej”. En annan blå vacker blomma är den lilla violen till höger.

”Gullvivans plym sågs vaja,  bofinken slog så glada slag, då blev jag döpt till Maja, ty lillan, det var jag”. Den visan kommer man ihåg, likaså blomman Gökärt till höger. Påminner om gamla tiders gökottor, kanske mest för att den brukade börja blomma vid den tiden.

Maskrosen är ett säkert kort, den sprider sig helt säkert utan ansträngning. Många tycker att det är riktigt ogräs, men tänk vad mycket glädje den sprider. En fantastisk färgprakt, god i sallad, barnen kan göra kedjor av skaften, man kan fritera blommorna och servera med florsocker, man kan faktiskt göra kaffe av dem. Har även hört att man kan göra vin? Blev faktiskt bjuden på ett fantastiskt maskrosvin, som en väninna till mig gjort för många år sedan. Gillar man dem inte, ja då kan man ta bort dem och få gratis gymnastik på köpet.

En äng med maskrosor, vilka möjlighjeter.