Vi lever onekligen i ett konsumtionssamhälle där vi lägger enormt med tid och pengar för att köpa en massa vi inte behöver. När man tittar på TV idag och ser hur viktigt det verkar vara att alla numera ser likadana ut, börjar man undra. I synnerhet de yngre, form, färg och kläder och det är förresten inte bara de yngre utan det går långt upp i åldrarna. Snart finns det knappt någon som vågar vara sig själv längre. När jag växte upp var det viktigt att man lyssnade på nyheter och läste böcker (tror det kallades för bildning). Kanske är det så även idag?

Fast vad man har för nytta av att läsa dagens kvällstidningar vet jag inte, de kan lätt bytas ut med en ”Hänt i veckan”. Jag menar skvaller som skvaller, vet inte vad jag har för intresse av att Cris mamma sålde sin villa för 100 miljoner. Jag känner henne inte och jag känner förresten inte Cris heller. Förstår dock att man ansett det som en stor nyhet då det placerades som förstasidesstoff. Så de tidningspengarna sparar jag numera in.

Dessutom mår jag bättre utan en massa nyhetstidningar av det slaget, det är bara våld och elände man får till livs varje dag. Det har gått så långt att det snart har blivit vardagsmat och då kan man ju undra vart vi är på väg. Jag sparar in tidningspengarna och köper ett par dokumentärer på bokrean i stället för deckare är ju ingen idé att köpa längre, det verkar snart bli svårt att skilja på fantasi och verklighet