Etiketter
Fjäskande, Små smulor är också bröd, Sparkåkning., Tuggbenet, Vassa klor
Försökte skriva färdigt min blogg igår men så kom matte och ville låna datorn, det var bara att ge sig. Hade faktiskt lite mer att berätta när det gäller hur mina dagar kan se ut. Kan säga att det är ett förskräckligt fjäskande för den där katten, han behöver bara ställa sig vid sovrumsdörrren klockan fem på morgonen. Vad händer, jo matte flyger upp ur sängen därför att hon tror att den ”stackarn” är hungrig. Så vankas det mat i köket.
Han har lite vassa klor (inte för att han vågar använda dem mot mig) så jag brukar ligga en bit ifrån och se hungrig ut. Ibland lämnar han en liten smula.
Jag kollar noga så att inte matte ser att jag tigger, skulle aldrig falla mig in att ta från någon som är mindre.
Snön börjar försvinna och därmed även sparkåkningen, husse och jag får hitta på något annat knep. Som det nu är brukar vi säga till matte att vi åker ut nån timma.
Sedan sticker vi iväg i en rasande fart vare sig det är snöstorm eller ej. Men så fort vi har kommit upp på backkrönet parkerar vi sparken.
Husse vilar och passar på att ringa en massa telefonsamtal.
Själv lägger jag mig ner, det är jättemysigt att sova på den kalla snön en stund. Då tror matte jag har kutat jättelångt, eftersom jag blivit så våt och så kall. När jag kommer in tycker hon jag varit en duktig hund och då jag har motionerat så mycket måste jag vila. Det är inte mer än rätt att hon håller i tuggbenet åt mig, så jag inte behöver göra det själv.




