Byn Huay Yang är kanske inte så stor vad gäller invånarantal men ändå ganska stor ytmässigt. Dessutom är det mest grusvägar förutom några asfalterade vägar. Den är belägen mellan den stora motorvägen och havet med andra ord ett lugnt läge. Befriad från hotell, barer, shoppinggator och man upplever därför en genuin thailändsk miljö.

Vi passade på att göra en liten tur med salengen alltid roligt att se lite av landsbygden. Landsbygden, ja man behöver bara åka 50 meter för att komma dit. Vi åkte ut från vårt husområde och svängde höger.

På den vägen vi sedan åker kan man se hur naturen ser ut runt byn, det är palmer, kor, kohägrar, hundar och mycket annat. Kan tänka mig att det finns en del ormar men dem har vi som tur är sluppit att se hittills.

Även om det finns lite för dem att äta så kan man ändå se hur ägarna på kvällarna skär ner grönt gräs mm och lastar på sina motorcyklar för att ge dem lite fräschare tillskott. Kohägrarna håller sig alltid i närheten. En och annan hund kommer en till mötes ibland men de är oftast snälla.

Vårt mål var att köra fram till den lilla fiskebyn som ligger tre km bort men halvvägs såg vi en ung man som stod och fiskade på bron. Vi var naturligtvis tvungna att stanna och titta främst nyfikna på hans annorlunda fiskeredskap.

Redskapet ser ut som en blandning av gevär och armborst. Står och spanar efter fisk för att kunna skjuta iväg en ” krok” och fånga den. Tyvärr blev det inget när vi tittade på men att det fungerar fanns bevis på i cykelkorgen.

Klyftig kille som gjort ett avancerat redskap av enkla medel.