Etiketter
AA, American Airlines, Anonyma Alkoholister, Dallas, Fort Worth, Heatrow, Lasagne med champinjoner och spenat, Lasagnen, SAS, Starbucks, Texas
SAS eller AA det är frågan, jag tänker då inte på AA som Anonyma alkoholister utan som American Airlines. Nåja valmöjligheterna var inte så många när vi bokade vår resa till det stora landet i väster. Trots att vi själva tyckte vi var ute i god tid, var det nästan fullbokat överallt. Det fick bli SAS till London, flygningen gick bra och vi servades av lite yngre flygpersonal. De var trevliga men hade lite problem med lufttrycket tror jag, syntes på så sätt att näsan hölls uppåt vilket gjorde att de fick ägna lite tid till sitt utseende i stället för till passagerarna.
En sak jag har lite svårt att acceptera är följande, kaffe, te och vatten är gratis dock får man betala för en muffins eller plastsmörgås. De kostar kanske inte så mycket mellan 40:- – 60:- men det är småaktigt att ta betalt för lite tilltugg. Minuspoäng för SAS alltså.
Vi landade på terminal 3 på Heathrow som ju är Europas största flygplats och dessutom världens tredje största om man räknar antalet passagerare per år. År 2011 passerade 69,4 miljoner resenärer flygplatsen. Vi hade två timmar till vårt förfogande då vi skulle ta os till American Airlines gate, vilken som tur var även den var belägen på terminal 3. Kan tyckas mycket men det var långt att gå så tiden var ändå knapp, en liten slurk kaffe i all hast på Starbucks fick vi dock i oss.
Tre gånger för genomlysning av väskor och olika kontroller innan vi fick passera ingången till vår gate, detta trots att vi hela tiden befunnit oss inom samma terminals område. Vattenflaska köpt på terminalen fick inte medtagas och min lilla plastkasse inhandlad på flygplatsen räknades som handbagage och var inte tillåten. Detta löste sig dock om jag bar kassen ovanpå handbagaget?? Barnbarnet fick dock passera trots samma antal väskor, detta tror jag dock hade med ålder att göra. Med andra ord grinig incheckning hos AA. Flygpersonalen var erfarna, inte så konstigt eftersom alla torde befinna sig inom 55-60 års strecket. Middag, kvällsmål samt mellanmål serverades tillika med en generös tilldelning av dryck av allehanda slag. Ingen snålhet på denna front vilket gav AA en pluspoäng, vilken jag snabbt tar tillbaka för lasagnen med champinjoner och spenat. Efter dessa strapatser landade vi trötta men helskinnade på Fort Worths flygplats i Dallas, Texas.
