Granen står så grön och grann i stugan,
granen står så grön och grann i stugan.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, la-la!

Eftersom vi vaknade som vanligt i morse och inget speciellt hänt under natten, antog jag att jordens undergång blivit inställd. Ägnade oss därför åt mer profana saker, som att klä julgranen, det vill säga Rolf gjorde det. Den avvek lite i storlek från vad som är bruklig längd. Detta beror på att Rolf alltid hugger granen själv (helt ärligt).  I årblev den köpt och den lär härstamma från Danmark, med andra ord inte purfärsk. Vid inköpet var jag förvånad över hur fin den var, såg verkligen ut som en sagogran i formen. När vi kom hem såg vi att den var frisserad, många grenar avklippta för att få en sockertoppsform. Ack ja, vad man går på.

Det är i alla fall trevligt med gran, snyggt när de röda kulorna blänker i ljuset från öppna spisen. Dessutom brukar katten tycka om att sova under granen, slipper gå ut och väta tassarna. Julgranen är egentligen inte en så gammal sed, att ta in en gran härstammar från Tyskland. Till Sverige kom seden på 1800-talet och då var det mest bordsgranar man hade. På 1800-talet hade många uppfattningen av att det var en modernisering av det vita offerträdet som fanns i templet i Uppsala. Ingelman – Sundberg har skrivit mycket om detta i sina romaner från den tiden, läsvärda.

Det är dessutom vintersolståndet idag, har lärt mig att det är en tid som avses inte en dag. Vintersolståndet inträffar 21 december klockan 12:12 och nu går vi mot ljusare tider.