Idag var Rolf, jag och ett par till bjudna på kaffe och smörgåstårta hos en väninna, tänkte vi skulle fira av den sköna sommaren. Hon har arbetat med sin vackra trädgård och altanen i flera månader, nu skulle vi sitta därute och njuta av hannes arbete. En halvtimme innan vi skulle ge oss av började det, det berömda höstregnet, oj, oj, o, det var som ett monsunregn. En liten eka hade passat bättre än en bil, men skam den som ger sig. Vankas det smörgåstårta så gör det. Gott var det och trevligt blev det, mitt i regnskuren kom jag att tänka på några kort jag fick av min systerdotter i går, de var från Tanzania. Det är nämligen så att hennes dotter går andra året på Internationella skolan i Moshi, Tanzania som grundades 1969. Hon går en masterutbildning och det var väldigt intressant att höra henne berätta om den.

En enorm skillnad mot att gå i gymnasiet här hemma, tiden efter skolan är ju här fri för egen disposition men inte där. Väldigt hårda regler, tidig morgon, lång skoldag, inrutad läxtid, regler för när det skall vara tyst och i vissa fall även släckt.

I gengäld en fantastisk natur och många intressanta utflykter med lägerövernattningar.

Något som ger ett stort utbyte och även vänner för livet är förmånen att få bo på internat. Det får ungdomar att växa och lära sig ta hänsyn till andra på ett naturligt sätt. Eleverna får inte gå och komma som man vill, nej man måste ha tillstånd för att få lämna skolområdet och man får inte gå därifrån själv. Det är dessutom bara vissa tider och inte hur många gånger som helst per vecka. Min systerdotters flicka är duktig fotograf och har tagit en hel del fina bilder. Den här får mig att tänka på när jag som ung gick runt med böcker på huvudet för att lära mig gå rak.

Som sagt hon lever just nu i en helt främmande kultur vilket man även kan utläsa av konsten utställningen nedan

Bilden nedan har hon tagit under en utflykt till Pangani som ligger vid Panganiflodens mynning cirka 5 mil söder om Tanga på Tanzanias kust, 18 mil norr om Dar Es Salaam. En utsikt mot bergen som är bedövande vacker.

Från skolan kan hon även se en skymt av Kilimanjaro, ett berg som jag alltid har tyckt låter så spännande och intressant. En gång när jag var i Kenya såg jag faktiskt en skymt av detta berg men på långt håll. Det är glädjande att det finns möjlighet att få gå på dessa internationella skolor runt om på vår jord. Förhoppningsvis kan det öka förståelsen för alla våra olika kulturer i världen och göra den bättre för många som verkligen behöver det.