Tänk att jag tycker att den låten alltid harr varit så töntig, men nu kan jag hålla med ”Man ska ha husvagn…”. Nu har vi haft den några år och jag tycker det är en underbar frihetskänsla att inte behöva planera vart man ska. På kvällen när man sitter och äter så säger någon av oss, men du ska vi inte åka dit eller dit i morgon. Det var på så vis vi hamnade på Läckö camping. Det fina med campingarna är att de alla är så olika. Den här var en naturcamping. Låg i rena skogen och väldigt glesa platser men bara tio minuters promenad till Läckö slott och lite längre till Spikens fiskehamn.

Där fanns en liten affär, café, turistshop och härliga små bodar som sålde fisk. Underbar rökt lax och fina räksmörgåsar.

Rolf och Bachus tog en promenad vid kajen medan jag inspekterade i princip varenda räka på smörgåsarna. Med tanke på priset måste de vara perfekta. Som vanligt drar hund och husse åt olika håll, behöver jag tala om vilken som brukar vinna.

Cafémöblerna var av det enklare slaget men helt OK om man i värmen ville ta något snabbt att svalka sig med.

Väl hemma på vår campingruta blev det kvällsmat, räksmörgås, bubbel och härligt väder.

Här syns vår omgivningen, det var väldigt härligt att se bara natur när man kom ut på morgnarna. De enda som var i närheten var några stora trollsländor. Här på campingen var vi såväl som i Nora nästan de enda svenskarna, mest holländare, tyskar och norrmän. Kul med lite internationellt sällskap.

Den enda som klagade lite var hunden men är man jakthund så är chanserna att få vara lös ganska liten. Utsikten kan han inte klaga på i alla fall.