Idag var vi tre grannfruar som tog en rejäl promenad med våra hundar. Vet inte vilka som njuter mest, vi eller vovvarna. Varje gång man går ut letar man efter nya vårtecken, för nu är våren här. Idag såg vi för första gången Tussilago (Tussilago farfara), idag behöver barnen inte lära sig de latinska namnen på våra vanligaste blommor, tänk vad man tragglade med det. Växten kallas ju även för Hästhov och växer ofta bland det gamla vissnade gräset från förra året, gärna vid dikeskanten.
Blomman är naturligtvis namngiven av Linné som så många andra blommor. Det finns en hostmedicin som heter Tussipekt och det namnet syftar på Tussilago, då detta betyder förjagare av hosta, på latin heter hosta tussis. Tänk vad mycket man kan lära sig av en enkel, liten men ack så lysande vårblomma. En av mina grannar sa att hon tar lite mossa i en liten skål och där sätter hon några små blommor hon hittar vid dikeskanten, på så sätt räcker det med tre, fyra Tussilago för att få en fin liten dekoration till köksbordet. Den varar länge då man bara behöver byta ut de små blommorna med jämna mellanrum. På hemvägen kom det ett stilla vårregn, små lite ljumma droppar som sakta dalade ner och så småningom upphörde regnet utan att lämna några små efter sig. Det är vårregn.

