Med några få bilder skall jag nu avsluta rundvandringen i Klosterkyrkan även om jag skulle kunna skriva många sidor om denna sevärdhet. Jag köpte en bok som heter, Vadstena en rundvandring i Birgittas stad, i den finns mycket intressant och lärorikt att läsa. Många upplysningar från gamla tider, något som också lyser upp är de fantastiska mässingljusstakar som sitter på flera ställen utefter väggarna.

Nu går vi mittgången fram till altaret där tar vi de sju trappstegen ner till munkarnas kor för att ta en titt på Birgittas altarskåp, skåpet har tidigare varit placerad uppe i kyrkorummet där orgeln nu står. Detta altarskåp är gjort i Lübeck år 1455 – 56 och snickaren hette Hans Hesse. Dessvärre lurade han klostret på beställningen då han fick sin betalning i förskott. Konstnären Johannes Stenrat fick ta över och färdigställde skåpet år 1457 detta gjorde att skåpet blev dubbelt så dyrt som planerat. Kostnaden var densamma som för 150 oxar. Men vackert är det.

I det vackra mittpartiet kan vi se Birgitta som räcker fram sina uppenbarelse till två knäböjande kardinaler. Hon omges på det mellersta planet till vänster av sex andliga och sex världsliga stormän. Till höger står det sex nunnor och sex munkar. Översta hyllan de tolv apostlarna till vänster och till höger tolv helgongestalter. Ett fantastiskt mästerverk vad gäller snickeri, materialet är ek vilket ju faktiskt är ett ganska hårt träslag.

I munkarnas kor finns det självfallet ett par korstolar kvar, dessa är gjorda av ek och furu. Härstammar från 1400-talet. Birgittas krav var att enkelhet skulle prägla livet i klostret och detta syns verkligen på dessa stolar. Korstolar brukar annars var utsmyckade och målade.

Jag funderade länge vad detta var till för, stenbänkar och en järnlucka dessutom fanns det flera i rad. Det är inga bakugnar utan ”Biktceller”, det var här prästmunkarna tog emot nunnornas bikt.

Nunnorna befann sig i ett enkelt träskjul utanför kyrkan och de här små luckorna vetter alltså mot nunneklostret, de syns strax ovanför grunden.

Nu undrar jag bara till vem munkarna lämnade sin bikt för det har jag inte kunnat finna i min bok. För visst fanns det jämlikhet på den tiden eller?