Sol, tio grader minus och fina snöflingor faller ner från skyn. Visst är det vackert, till och med katten uppskattar det, han ligger på sin utehylla och tittar ner mot skogsgläntan. I år ser han dock inga rådjur spatsera runt där. Vintern har varit gynnsam mot dem i år, grannen har dock hjälpt dem lite, med extrafoder. Själv håller jag så smått på att mobilisera inför resan till stugan, snö och mycket kyla. Burrr

Kanske är det därför jag läser en bekants blogg om Thailand och drömmer om sköna bad och värme. Titta på dessa bilder så förstår ni varför.

Poolområdet är så vackert och behagfullt på vårt område i Ban Huay Yang. Där kan man sitta i timmar och bara njuta av utsikten. Helt fri från alla vardagliga bekymmer som annars brukar fara runt i huvudet. Till och med spindelliljan är vacker trots sitt namn, jag är otroligt rädd för spindlar.

Visst är den utsökt, så skir men lyser ändå upp med den vita färgen mot det skarpa gröna. Lyser upp gör det hos oss i eftermiddag, då dyker Vanna upp och förvandlar huset. Antar att hon vill pyssla, träna läsning och vi bakar nog lite muffins i morgon, eftersom hon tar en lovdag från förskolan. Men innan jag hämtar henne, skall jag hämta Viggo på skolan, vi skall sedan gå på en kurs i slöjdteknik. Han tycker om att skapa med olika konstformer, förra året gick vi en annan konstkurs. Den här kursen är på tio gånger och medan han pysslar där, kan jag roa mig med att sitta i bibliotekets lilla soffgrupp och läsa. Kaffe finns tillgängligt, så det är inte bara trevligt för barnen, utan även vi vuxna får en behaglig stund för oss själva. Nu blir det förmiddagskaffe.

Nu blir det kinaresan del nitton under Fortsätt läs

Efter att ha avverkat ganska många kilometer, åkte vi tillbaka till hotellet för att tvätta av oss, innan det var dags för nästa utmaning, pekinganka. Det var länge sedan jag ätit det, men ville minnas att det smakade mycket bra. Det är ju en omständig procedur att tillaga pekinganka, inte precis snabbmat.

Det kan vara roligt att veta lite om denna nationalrätt. Den har funnits i Kina sedan 500-talet. Men dagens recept härstammar från Mingdynastin (1368 – 1644). Då serverades den som huvudrätt till alla kejsarens måltider. Först vid 1700-talets senare del serverades den utanför hovet och spred sig sedan snabbt över landet.

Första restaurangen som serverade denna rätt hette Quanjude, grundades redan 1864. På den tiden hette restauranen Dejuquan, samma kinesiska tecken men i omvänd ordning. Det var just till Quanjude Roast Duck Restaurant som vi styrde våra steg denna kväll.

Här är det både munskydd och plasthandskar som gäller.

Tillagningen går till så här, efter att de slaktats, skållats och avfjädrats, blåser man in luft under skinnet. Kryddas, hängs upp i 24 timmar för att torka, rostas hängande över glödbädd i 270 gradig varm ugn.

På restaurangen kommer den in hel till bordet och kocken skär upp den i små skivor, dessa doppas i sås och rullas in i en liten tunn pannkaka. Man äter med händerna och ja, det smakar ljuvligt.

Nästa dags rutt blir raka vägen till Olympiastadion via Tehus och Zoo.