Etiketter
4.3 meter snö, Bambubjörn, Ban Huay Yang, En dag i Phuket, Peking zoo, Rädda pandan, STV3 Adam live, Sukayu
Det är helt otroligt vilken teknik hunden har utvecklat när det gäller tjuvjakt på småkakor. Ett litet glasfat på fot, välter det sakta och drar servetten med kakorna ljudlöst ner på golvet. För säkerhets skull äter han upp pappersservetten också, tror väl det märks mindre då. Detta har nu hänt flera gånger när jag glömt ta bort fatet, direkt efter fikat.
Jag visade ett kort häromdagen från förra vinterns snömängd, trots att det var något av det mesta jag har varit med om på länge, var det inget rekord.
Lyktstolpen syntes knappt i snömassorna, eftersom hela stolpen gömdes i snön. Men detta var ingenting mot den snömängd, man nu har i norra Japan. I Sukayu som ligger i norra Japan, har man mätt ett snödjup, på hela 4,3 meter?
Inte undra på att man dras mot värmen, ikväll kommer det ett program på TV 3, Adam live. En pratshow och Peter Magnusson medverkar en stund, han som har gjort filmen ”En gång i Phuket”. Han gjorde ju filmen ”Sommaren med Göran”, den var ju bra, vilket kanske bådar gott även för denna film.
Detta är förvisso inte Phuket, men ändå Thailand, fotat på stranden i Ban Huay Yang.
Ett annat TV-program i kväll som är sevärt, är kl 18.00 i kanal 2, det heter Rädda Pandan, en Brittisk naturfilm. Vilken tillfällighet, att det är just om pandan jag skriver i dagens avsnitt av kinaresan.

Idag blir det besök på ZOO i det nittonde avsnittet om kinaresan, under Fortsätt läs
Även denna dag startas tidigt, nyfikenheten gör att det inte finns tid för några sovmorgnar. Vi hade en fullspäckad dagstur framför oss, denna bokade vi redan på hemmaplan, med ett företag i Peking. Mycket välorganiserat och supertrevliga, engelskspråkiga guider. Det var bara att kliva in i bussen utanför hotellet och åka iväg på stadens rejält trafikerade gator
Det första stoppet gjorde vi på ZOO, där finns naturligtvis många olika djur från världens alla hörn. Vi var dock bara intresserade av se ett, naturligtvis Pandan som vi hört så mycket om. Panda kallas även jättepanda, från början kallades den faktiskt för bambubjörn på grund av att dess föda mest bestod av bambu.
Ganska snabbt vek vi av åt vänster när vi kommit innanför grindarna, där fanns pandorna. Innan vi gick ut till djuren passerade vi ett rum med foton och texter, som beskrev pandornas liv och leverne. Man tycker det känns lite otäckt att de är utrotningshotade. Så pampiga och så gulliga.

De hade trots allt en ganska stor yta att vara på, även lite stora stenar. Maten som ju består mest av bambu, fick de levererade av djurvårdarna med jämna mellanrum. Pandan har en tät svart och vit päls, äter mycket och som vuxen kan den väga mellan 60 – 150 kilo.

Vilka mängder de satte i sig, man förstod att det gick åt en hel del skog. Idag är det bara i Kina som pandan lever vilt.
När de föds är de så pyttesmå, att man har svårt att tro de kommer att överleva, man kan ana hur små de är när man tittar på fotot nedan.
Pandan har ju blivit känd även som symbol för Världsnaturfonden, den var dessutom en av mascotarna för de olympiska spelen i Peking.
Som vanligt när man är ute på olika sevärdheter finns det en shop i dess anslutning, så även här. Ja, något blev det väl köpt, hur kan man låta bli. Dessutom gick ju intäkterna åter till pandorna, välgörenhetsshopping alltså.
Av en tillfällighet kommer som sagt, ett TV-program om pandor ikväll, kolla på det. I morgon åker vi och besöker en kinesisk familj för att äta lunch.