Älgspillning är det något att fundera på? Det kan det vara, för det är användbart. Precis utanför stugknuten fann jag en hög med relativt färsk älgspilning, ganska fräckt. För under älgjakten ser man aldrig tillstymmelse till sådant, nu när det är riskfritt stryker de runt husknuten. Det är en slags Hälge känsla, snart sitter de väl vid köksbordet när man kommer ner en morgon.

Fördelen med älgspillning är att det torkar fort och faller ihop som grovt mjöl, det vill säga det försvinner relativt fort från marken. I följande historia som är sann, var det tur att det inte är hårt.

Min vännina hade på sitt soffbord en träskål med några torkade ”älgkottar” varför vet jag inte, på kul antar jag. En dag hade hon besök av en äldre faster samt sin kusin, dessa tänkte hon bjuda på en drink före maten. När hon kom in i rummet, satt fastern i soffan och bet på en ”älgkotte” samtidigt som hon anmärkte på att ”detta tilltugg var hårt och torrt”. Min väninna sa aldrig vad det var utan avlägsnade skålen och antydde att de var nog gamla.

En annan sak som det är användbart till är smycken. Min granne målade och lackade dem i fina färger och trädde sedan upp dem på tråd till ett praktfullt halsband. Detta förärades en bekant på sin födelsedag och jag kan betona att hon gladdes av det. Kan delvis förklaras med att mottagaren var en hängiven älgjägare.

Av detta kan vi lära oss att allt är till nytta och inget må förfaras.