Tycker inte om, skulle kunna vara en barnbok med Alfons Åberg, de brukar ha korta tydliga titlar. Idag blev jag bjuden på lunch och på menyn stod det Borsch, vilket jag dessvärre vet är namnet på en rysk rödbetssoppa. Om rödbetor tycker jag inte och så är det bra med det, det längsta jag kan sträcka mig till är en liten, liten skiva till en stor tallrik Pytt i panna. Det blir inte ofta det kan jag lova.

Så stor jag är, var jag alltså tvungen att säga, tycker inte om men det kändes lite oartig, varför jag snabbt svarade att jag kan väl prova lite i alla fall. Bara att göra sig i ordning och gå iväg, ute i det fantastiska vädret stod ett bord uppdukat och i centrum stod en stor gryta Borsch. För artighets skull tog jag en skål och toppade med Yoghurt (vilket inte heller tillhör mina favoriter).

Döm om min förvåning, det var väldigt smakligt och Yoghurten var pricken över det hela. Det blev två skålar och dessutom försökte jag få värdparet att göra om denna inbjudan ytterligare en gång. Vet inte om jag på ett fint sätt fick fram att detta skulle ni kunna bjuda på igen.

Med andra ord är det precis som min mormor sa, det finns inget som heter ”tycker inte om” i synnerhet om man inte har smakat. Nu har vi fått en ny rätt i vårt hushåll och jag kan lova, Borscht är gott.

God var även Kanelkaka från Härjedalen som jag skrev om i går och så här blev den.