Då har vi snart firat den första söndagen i advent och man har tänt ljus i de flesta stugor. Det är så vackert med alla levande ljus men det gäller att inte glömma bort att släcka dem, det händer så lätt en olycka.

Med tanke på att den 22:a december är den mörkaste dagen på året så lär det väl bli mörkt allt tidigare på dagarna framöver. Premiärtändning gjordes som bestämt i går av utebelysningen och allt verkar fungera.

Visst är det fint, speciellt som det inte finns någon gatubelysning. Jag tror att till och med hunden är imponeradKunde ju inte heller motstå frestelsen att kasta mig in i julhandeln och Rolf ställde upp som bärare som vanligt. Idag var det ganska mycket folk ute och man anade den där julstressen på håll. I köpcentrat var det folkdansuppvisning  av ett hembygdsgille och en liten julmarknad. Shoppingen är inte klar vi har en 12 åring och en 6 åring kvar att handla till, men ingen aning om vad. Tolvåringen önskar sig strumpor eller kanske en resa till Sri Lanka? Sexåringen vill ha en GPS, mobil eller nått? Ja det skall bli spännande att se vad det blir.
Varje söndag får vi tidningen Land i vår brevlåda, det är en snäll granne som ger oss den. I veckans nummer handlade mycket om jul, glögg och bakning. När jag tittat i den en stund så kom jag att tänka på att för hundra år sedan (ja kanske inte så längesedan) då hade man bjudning på ”adventskaffe” ofta mellan en viss tid på dagen. Det var faktiskt trevligt, man bjöd på glögg, snittar, kaffe och tårta, ett tillfälle att småprata med bekanta och obekanta en stund. För värdparet var det ju bra då man kunde bjuda många och man visste dessutom när de skull gå hem. En tradition som kanske borde uppstå igen.

På tal om grannar så kom en annan granne och lämnade en så vacker blombukett  till oss på lördagskvällen. Vet inte vad vi gjort för att förtjäna den men vi njuter av den.