Idag vaknade vi till -16 grader C och snö som gnistrade som ett kristalltäcke. Allteftersom dagen led så blev det lite varmare och då passade vi på att ta en rejäl hundpromenad. Dessvärre så fastnar snön mellan trampdynorna på hunden och det betyder att han vill stanna var femte meter för att bita loss det. Då blir tassen blöt och så fastnar det ännu mera snö. Så det blev skor på faktum är att han är riktigt söt i sina hundskor och verkar inte bry sig om de är av eller på.

Resten av dagen har vi faktiskt suttit framför TV- n en riktig sportdag, handboll Sverige – Danmark och sedan ishockey men dessvärre förlorade Rolfs favoritlag VIK. Ena gången är de superbra och nästa match kan de inte spela alls. Skidtävlingarna var däremot spännande att se på och det gick ju ganska bra för svenskarna. I vilket fall en avkopplande dag och inte ett ord om pandemin eftersom vi inte såg/hörde några nyheter.

Nu är det exakt ett år sedan det första fallet av Covid 19 upptäcktes i Sverige. Jag sa redan då till Rolf att så här kommer vi att få leva i två år. Nu är vi inne på andra året och det pratas och pratas om vaccinering som vanligt mycket prat. Helt plötsligt kom jag att tänka på att det är 100 år sedan Spanska sjukan en form av influensa tog sitt slut i Sverige. En pandemi som härjade mellan 1918 – 1920 och min mormor berättade för mig om den tiden. Då var befolkningen i Sverige knappt 6 miljoner personer och det sägs att runt 35 000 personer dog. Läser man om de båda pandemierna kan man se många likheter. Låt oss bara hoppas att även denna tar slut inom två år.

Det blev förstås en matpaus och då är frågan, vad fick vi till mat?