Alla har väl hört eller läst om den svåra rasolyckan i Bangladesh. När man sett bilderna som visats på TV kan man knappt fatta att det är sant. När man sedan tänker på att det är ”vår” stora konsumtion av varor som faktiskt ligger bakom många av dessa olyckor blir man beklämd. Vi hänvisar gärna till klädeskedjor som Lindex, H&M, Hemtex och tillverkningen av deras produkter. Man skall nog ha klart för sig att det inte bara är de sk. lågpriskedjorna som syr sina produkter i asien. Det förekommer även bland de ”finare” märkena, väskor med kända loggor, klockor och för att inte tala om telefoner. Det är väl ingen som tror, att bara för att man köper en modeväska i Italien, så innebär det att de som gjort den tjänar pengar. Icke, det innebär bara att säljfirman och designern tjänar mer på grund av loggan.

Har man sett, läst eller förstått hur man lever och bor i dessa länder, borde man automatiskt sluta med lyxkonsumtion. Vi shoppar och låter oss bedåras av modetidninger, blundar och låtsas att vi inte är delaktiga i andras svårigheter. Nej, vi borde tänka mer på vart vi lägger våra pengar, hjälp i stället till att göra något där det går.

Veckorna innan det senaste raset läste jag en bok, Innan floden tar oss. Den är skriven av Helena Thorfinn.

Detta är en roman men Helena Thorfinn har arbetat både på SIDA och Rädda barnen samt dessutom tre år på ambassaden i Dhaka i Bangladesh. När jag läste boken blev jag inta bara tagen av historien utan också av hennes enorma kunnande. Boken är så bra och man förstår att en sådan bok skriver man inte utan ett rikt källmaterial. Här beskrivs textilindustrin, barnarbete, fuskbyggen, fattigdom med mera, en otroligt läsvärd och aktuell bok.