Etiketter
246 - 248 De Tham St., CRAZY BUFFALO, District 1, Ho Chi Minh, Oa Dai, Saigonfloden, Sinhs Tourist Office, Thánh phó Hó Chi Minh, vattenpipan
Saigon är beläget i södra Vietnam på den västra stranden av Saigonfloden. Ho Chi Minh är det officiella namnet på staden, på vietnamesiska Thánh phó Hó Chi Minh. Den benämns dock fortfarande Saigon av en stor del av dess befolkning. Det är Vietnams största stad med 6.7 miljoner invånare. Staden är indelad i 19 olika district, dessa är oftast utmärkta på kartorna vilket gör det relativt lätt att hitta i staden.
Ett av de ställen vi hade som mål att besöka först, var The Sinh Tourist Office. Detta är beläget på, 246 – 248 De Tham St., District 1. Denna rese/touristbyrå startade 1993 och jag besökte den första gången 1999. Sedan dess har de utvecklat sin service och har nu små resebyråer på flera ställen i och utanför landet. Men man får se upp, på internet kan man hitta många Sinh Café och liknande namn vilka utger sig för att var det ”rätta”. Lätt att bli lurad alltså. www. thesinhtourist.vn
Bakom den här mannen som så elegant går runt med ett enormt fat med munkar, kan man skymta Sinhs Tourist Office. Vi tog en taxi från hotellet, gick in och bokade lite utflykter efter det gick vi tvärs över gatan till CRAZY BUFFALO.
Detta är en riktig backpackergata, men de tog stor hänsyn till oss ”gamlingar”. Skruvade ner ljudet på högtalarna och snabb servering. En livlig gata som kan vara bra att känna till, härifrån utgår nämligen alla de utflykter man beställer. Lotta ser lite fundersam ut vad gäller vattenpipan, hon avstod dock från att testa.
Det kan vara bra att fundera lite på vad man vill se innan man reser någonstans, då kan man lätt boka första dagen. Dessvärre går tiden så fort att det är svårt hinna med allt man vill. Sedan kan man undra om det är roligt att åka till samma ställe två gånger? Ja, det var 13 år sedan förra gången och jag blev förvånad över vilken utveckling som skett i Saigon. De gamla vackra husen i centrum var borta och ersatta med nya moderna skyskrapor. Vackert? Njaa.
En sak var sig likt, lugnet på landsbygden, där man fortfarande kan se en enstaka cyklist klädd i den traditionella Ao Dai dräkten. Detta är en enkelt skuren dräkt som består av en lång klänning med flikar samt vida byxor. De kan sys i enkelt eller dyrt tyg, efter behov. Kvinnan på bilden bär en vit, som är det vanligaste, hon har även den konformiga hatten. Jag tycker bilden andas ett vackert lugn.
Inne i centrum är det ett annat tempo, motorcyklar vart än man ser. De är alltid redo att kasta sig fram i den våldsamma trafiken, man förundras över att det går att ta sig fram överhuvudtaget.
I morgon visar jag lite bilder från det fantastiskt vackra posthuset.