Nu har älgjägarna i norrland lämnat startgroparna och startat årets jakt.Älgarna själva letar antagligen efter områden där de kan känna sig trygga någon trädgård eller så, man har väl läst Hälgeserierna så man vet hur det går till.

Till Rolfs fördel kan jag säga att han inte sover med kläderna på men inte långt därifrån. I söndags var det jaktmöte vilket även innefattade skytte, tala om lycklig hund när han såg husses mundering. Tala om olycklig hund när han inte fick följa med, låg sedan djupt deprimerad på soffan helt oemottaglig för mina fjäskningsförsök. Han fick senare göra en fågeljaktsrunda med husse som kompensation, därmed steg husse till första plats på ”tycka om ” listan igen.

Efter att ha sett alla bilar som står parkerade under buskar och träd utmed vägrenarna, det är fiskare, svampplockare, jägare och en del annat löst folk tror jag att jag låser in mig denna veckan. I synnerhet som det under förra veckan sköts en björn på vägen nedanför huset ett par hundra meter härifrån.

Det är fördelen med att på skogsnära det händer en del. Inga skogspromenader för min del, jag är helt nöjd med att sköta marktjänsten som just nu består av att ösa båten, skrapa bastun, måla vedboden osv.

Kan även tala om att i dag blev det en 14 taggare något mindre än den udda 20 taggaren som ett annat jaktlag fick. Rolf kom hem lite tidigare på grund av en nödvändig omplåstringsinsats på näsan. Antagligen blev älgen sur när de skulle stycka honom för han slog till med ena benet och gav Rolf en minnesbeta, trots att hans förmåga att röra sig hade upphört sedan länge (älgens). Nu kanske ni förstår varför jag låser in mig, inte ens djuren beter sig fredligt längre.