Igår kände jag mig lite instängd och det i ordets rätta bemärkelse. Vi har byggt en ny vedbod, den är i princip klar det enda som saknas är handtagen. Nu är den i alla fall invigd, Rolf hade lagt upp en hög med ved vilken jag ämnade bära in. Själv höll han på med något inne i huset som krävde borrmaskin. Det var lite blåst i vinden så för säkerhets skull tog jag en skruvmejsel i handen ifall dörren skull blåsa igen.

Det gjorde den och skruvmejseln låg utanför, paniken stegrade sig för jag avskyr låsta små utrymmen. I dörren finns emellertid ett litet fönster och tur nog låg hunden utanför. Jag bankade och ropade, till slut såg han mig, hämta husse skrek jag. Nu fick jag tillfälle att se vad han gick för, jodå han ställde sig upp och såg på mig därefter rusade han in till husse. Inget hände och jag slog nästan hål på väggen under 15 minuter, då kom Rolf som ville kolla vad jag höll på att hugga så frenetiskt. När jag berättade vad som skett sa han, aha jag undrade varför hunden kom inrusande o flög upp på övervåningen och la sig ??

Därefter bestämde jag mig för hålla mig inomhus för säkerhets skull, skura ett utrymme under trappan var en bra sysselsättning. Där finns ingen lampa så Rolf satte fast en vägglampa på dörrkarmen, då den satt lite fel ändrade jag positionen. Tappade greppet och den föll rakt ner i skurhinken. Det var tur att Rolf stod bredvid annars hade jag säkert stuckit ner handen i hinken.

Inte min dag alltså, skulle sedan ta tandpetare ur sin behållare, tappade den och hundratals tandpetare ner i hundens vatten -o matskål. Det var dock ingen hämnd för hans agerande tidigare under dagen.

Det blev en fisketur på kvällen med resultat en öring fast jag kan tala om att en stor, stor röding satt på kroken men den stack. Önskar jag kunde sett så avslappnad ut som Bachus gjorde på denna fisketur.