Måste visa några bilder från den här fantastiskt pittoreska centrumkärnan, att gå här känns som att förflyttas många år tillbaka i tiden. Charmiga små gator helt utan trafik, kullerstenar och blommor lyser upp promenaden.

     Vid torget tronar ett stort grått hus som visar sig vara ett apotek vilket skulle fått mina receptarievänninor  att jubla av glädje och nostalgi.

Den gamla järnvägsstation pryder sin plats och påminner om den gamla goda tiden, när tågen kom och gick utan förseningar eller inställda resrutter.

Skulle man åka långt fanns det oftast en cafévagn av enklare slag, man kan fortfarande få sitt kaffe serverat på samma sätt. Nu står dock tåget stilla för gott här i parken.

Minns ni de här gamla telefonkioskerna med skylten ”Rikssamtal”? Det innebar att man kunde ringa inom hela landet bara man hade växel till telefonautomaten. Det gick ju inga att göra kortköp på den tiden.

Den här telefonkiosken är omgjord till ”Bokkiosk” med det menas att du kan låna en bok därifrån eller ta med under förutsättning att du lämnar en annan. Fiffigt och det verkar fungera.

Det finns även gott om små mysiga butiker bland annat en som var lite inriktad på konstnärligt handarbete. Naturligtvis kan man köpa av de berömda knypplade Vadstenaspetsarna men de betingar ett ganska så högt värde. Kom just ihåg att jag nog har någon spets som min mamma har knypplat, fattade aldrig hur kunde göra det.

Det här är ett handarbete av annat slag nämligen ett stickat halsband gjort av Kerstin Hörman från ”stick o väv”  på Österlen. Visst är Vadstena värt ett besök?