Livet är som naturen, föränderlig ibland är den vacker och ljus men ibland skapar den vemod och längtan.

Så här löftesrika var knopparna på Rallarrosorna i juni och man kan ana att de kommer att slå ut och glädja oss under lång tid.

Idag har de blommat färdigt och snart har de vissnat och vi ser dem inte mer men vi minns den glädje de spred när de fanns runt omkring oss.

Det är likadant med livet och då får man slå sig till ro ett tag och tänka tacksamma tankar för de nära och kära man har fått ha till låns. Därför blir det  heller ingen blogg på 8 – 10 dagar.