Trots att jag vid nyårsskiftet sa att jag skulle försöka bli 10 % snällare, kommer det en del inte helt snälla tankar ibland.

Nr 1 idag, hörde på radion en partiledare klanka på en annan, tyckte inte att den andre hade insyn och kunskap om vad som försigår i de statliga myndigheterna.

Min tanke då var: Man måste väl kunna lita på sina ”medarbetare” men ansvar för fullgott arbete måste varje enskild person känna. Exempelvis;Jag frågade efter en nässpray på ett apotek. Trots att man gjort reklam i media för den, blev svaret, ”inget vi har” tilläggas kan att preparatet stod i butikshyllan. Undrar om chefen för apoteksbolaget vet hur det är ställt med kunskaperna på apoteken.

Nr 2 igår, skulle byta en inköpt leksak i en mycket känd leksaksaffär. Expediten såg lite nedlåtande på mig och frågade om jag använt ”riktiga batterier”. Visst sa jag, då förklarade hon proceduren vid byte, med ett tonfall som fick mig att sjunka till golvet. Det kan jämföras med prästen i Borgafjäll, på en högmässa en långfredag för några år sedan. Han var inte nådig. Nåväl denna unga dam förklarade för mig pensionär att jag skulle få byta denna inhandlade felaktiga vara. Tacksam gick jag hem

Vad såg jag på kvittot då, jo följande text. Du betjänas av XXXX Vi byter med ett leende… Antar att den unga damen inte var läskunnig och jag tror inte att ansvarig chef för detta företag har någon aning om vad som händer på det så kallade golvet.

Det kan vara svårt för mig att leva upp till 10% det förstår jag och det kan vara lika svårt att veta vad som händer i alla myndigheter, för den för dagen påhoppade partiledaren. Lite mer ödmjukhet från alla håll om jag får be.