Inga mygg men renar

Etiketter

Då har vi anlänt till stugan i södra lappland, de dryga 70 milen gick väldigt bra att köra, man skulle kunna säga att det nästan var bilfritt. Fyra små raster gjordes eftersom hunden gärna vill ta en promenad då och då.

Min vy från fönstret vid sängen var inte lika grönskande, som på kortet som togs förra sommaren från samma håll. Å andra sidan togs detta vid 22.00 tiden i går kväll, vackert ändå. Dock kan man se att björkarna börjar slå ut, och jag har sett vitsippor och tussilago som blommar för fullt.

 På björkkvistarna kan man dock se att det är ganska stora musöron, det dröjer inte länge förrän det är helt grönt på träden. Glädjande nog är det helt myggfritt häruppe, däremot går det lite strörena omkring här och var.

Snön är inte heller helt borta på fjällen, faktum är på ett av dem går det säkert bra att åka skidor ett tag till. Det är en vacker väg att åka och utsikten är underbar, nu slöar vi resten av dagen och slickar såren från gårdagens fotbollsförlust.

Vacker utsikt och god efterrätt

Nu har vi kommit hem efter att ånyå fått avnjuta en god middag i Västerås. Som vanligt var det mycket gott. Dock tänker jag vänta med att visa bilder på varmrätten till en annan dag och då får ni även receptet. Vi fick även en fantastiskt god efterrätt som dessutom var vacker att se på.

Den var enkel att göra, vilket alltid är en fördel. Såsen är mild, mjuk och len i smaken, fungerar väldigt bra till färska jordgubbar.

Nu går vi mot ljusare tider och det dröjer inte länge förrän man kan ligga och läsa hela natten utan att behöva tända en lampa.

I morgon tänkte vi fara lite norrut, mot ljuset så att säga. På lördag morgon hoppas jag att det är den här utsikten jag har utanför fönstret, när jag vaknar på morgonen.

Skall bli skönt för Bachus att få springa lös och träna inkallning ett tag, just nu bryr han sig inte eftersom han ligger i en djup god sömn. Själv skall jag passa på att sova en stund innan vi far iväg mot ett myggfritt område, myggorna här får stanna kvar och ta hand om grannarna.

Färska bär med Mascarponesås

Etiketter

,

Mascarponesås 

4 portioner

250 gram Mascarpone röres ihop med 2 äggulor, 0.5 dl strösocker, 1 msk vaniljsocker. Rör så att allt blandas väl och blir till en tjock sås, förvara kallt. Lägg färska valfria bär i små portionsskålar, häll över såsen och riv gärna lite choklad över som dekoration. Extra festligt om man lägger i en ätlig blomma som färgklick.

Blir en garanterat uppskattad efterrätt.

Samtal pågår

Etiketter

, , , , , ,

Nu skall vi ta en tur med bilen igen, med tanke på hur det brukar vara har jag en liten fundering. Finns det ingen som kan tillverka och sälja skyltar enligt förslaget nedan lämpligt för bil, kan vara något i stil med skyltarna man använder vid övningskörning.

Börjar tröttna på bilförare som pratar i telefon, kör i rondell, växlar och blinkar körriktning samtidigt. Eftersom vi bara är utrustade med två händer, går ekvationen inte ihop. Följden blir att framförvarande bil saktar ner, medan den vinglar hit och dit. Eftersom man är upptagen med så mycket annat, kan man ju omöjligt hinna titta i backspegeln också. Det är dags att våga ta beslutom att förbjuda samtal i mobiltelefon om man inte har handsfree.

Just denna skylten är väl inte så vacker, men den är rätt stavad i alla fall. Det börjar även bli dags att damma av Fredrik Lindströms gamla bok, världens dåligaste språk. Numera när man läser dagstidningen, ser man hela tiden tecken på dålig stavning eller en massa syftningsfel. Om detta beror på försämrad utbildning, okunskap eller slarv vet jag inte. Har full förståelse av att man numera inte korrekturläser på samma sätt som tidigare, men någon koll? Fredik Lindström är härlig att lyssna på, men även hans böcker är läsvärda. Ett annat program är, Svenska språket som sänds i Sveriges radio P1, tisdagar kl 13.20 med Lars Gunnar Gustavsson, där få man lära sig en hel del. Det är allt från grammatik, stavning, uttal med mera, för att inte tala om gamla numera okända ord. Detta program är både roligt och lärorikt, han är fantastiskt duktig. Inte lika roligt är det när man läser en annons i dagstidningen, som detta exempel.

Najs, vad är det ? Att ungdomen har ett eget språk och numera även sitt sms-språk är en sak men i en annons i en dagstidning? Den läses av alla åldrar och bör vårda språket, så även ”annonsmakarna”. Men det är klart många pensionärer vill känna sig yngre, typ och det är väl najs att kunna softa på äldre dar.

Myggen har kommit

Etiketter

, , ,

Nu är det bekräftat, sommaren är här. Detta bevisas lätt eftersom myggorna har kommit, det går inte att öppna ett fönster eller någon dörr eftersom de bokstavligt flyger in. Sticks gör de också, förut om åren har de mest retfullt surrat förbi runt huvudet när man gick ut. Nu anfaller de direkt. Lite tvärtomtiden, vi åker till fjällen för att slippa myggen, förut var fjällen deras favoritort. Värmen verkar dröja vilket inte hindrar glassbilen från att göra sina turer som vanligt.

Bachus blir lika undrande varje gång han hör det plingande ljudet, och glass ja det gillar han. Han funderar på att eventuellt åka på valpträff eller skall vi säga någon form av syskonträff, i augusti. Har suttit och letat på nätet för att hitta ett hotell, pensionat, vandrarhem runt Söderköping där man kan övernatta med hund. Verkar alldeles omöjligt att hitta, dessutom är det sällan det står något om att husdjur får medtagas. Tips mottages tacksamt. Till sist här nedan kommer ett recept på Prickiga drömmar, jag fick det av Björns farmor Alice, för ganska många år sedan, mycket goda.

Prickiga drömmar

Etiketter

,

Prickiga drömmar (cirka 35 stycken)

Lite knapriga kakor på grund av cornflakes, favoriter hos de yngre kakätarna.

2 dl strösocker, 100 gram margarin, 1 dl matolja, 1 msk vaniljsocker, 1 tsk hjorthornsalt, 4 dl vetemjöl, 2 msk potatismjöl, 2 dl cornflakes, 50 gram hackad choklad.

Rör socker och margarin poröst. Blanda därefter i matoljan och sedan resten av ingredienserna. Tcäk en plåt med bakplåtspapper och klicka ut smeten (eller forma till klickar med fingrarna). Grädda i 13-15 minuter i 175 grader mitt i ugnen.

Den blomstertid nu kommer

Etiketter

, , , , , ,

Skolavslutning nummer två, jag tycker det är så fint med skolavslutningar och funderar på om man kan gå, även när det inte finns några barn man känner i skolan framöver? Får väl låtsas att jag är någon farmor eller mormor åt någon.

Först var det fika i varje klassrum med föräldrar och elever, var man snabb kunde man hinna med tre omgångar. Därefter samling på atriumplatsen, lärarna hade bildat orkester, det var lite tal och mycket sång. Jodå, jag fick höra både, Du gamla du fria och Den blomstertid nu kommer. Än finns det hopp.

Längtan, rektorn höll ett mycket bra tal om längtan. Det kan vara roligt att längta, till bad, till sommar, till glass och det stämmer ju. Däremot tyckte inte barnen att längta till augusti och skolan var så kul. En medalj delades ut till en flicka och en pojke på skolan, det gällde fair play, det till pojken gick till Noa vilket jag naturligtvis blev stolt över. Så jag glömde helt bort att ta kort.

Vanna och Viggo hjälpte sedan till med lite trädgårdsarbete, vi tittade på några löjtnanshjärtan som blommar just nu, Vanna visade mig hur man gör ”flickan i båten”. Vissa saker går verkligen vidare i generationerna

Det dök upp några andra sommargäster i trädgården. En stor snigel på en sten, gick knappt att se då de hade samma färg. Därefter landade en liten gräshoppa på Vannas arm, de ser man inte var dag, även en nyckelpigga kom fram, ville dock inte vara med på bild. Utefika med ”prickiga drömmar” passade perfekt som avslutning på denna dag, det receptet kommer i morgon.

Skolavslutning för niorna och Yngelröta

Etiketter

, ,

Så är det åter dags för skolavslutning, solen skiner inte just idag men för alla nior som nu avslutar en del av sin skolgång, känns det nog så.

Tänk vad tiden rinner iväg, kanske märks det mest när man ser hur alla barn runt omkring en växer upp. Här är Ina nyfödd, vem kunde tro att nästan 16 år skulle gå så fort. Det enda som är sig likt är att hon är lika söt idag som på kortet här.

Först är det vanlig skoldag, därefter skolavslutning i kyrkan och sedan blir det en fest för skolans nior ikväll. Kan tänka mig att det blir många söta unga damer där. Det gläder mig att man har avslutning i kyrkan, hoppas att de sjunger, Den blomstertid nu kommer, för det är en tradition jag hoppas man bevarar.

Det är trångt i kyrkan en sådan här dag, så det får inte plats några anhöriga, vilket är synd. Det blir skolavslutning även i morgon då slutar Viggo ettan,(aj.aj han slutar faktiskt tvåan) Noa sexan och Vanna slutar förskolan. Då blir det säkert lite mer spontant på avslutningen.

Apropå ungdom, tolkade jag fel när jag läste en löpsedel för ett tag sedan, ”Amerikansk yngelröta har kommit till Sverige” i min okunnighet tänkte jag på all grafitti, nersmutsade parker efter helger, gängbildning och så vidare (kallas väl fördomar). Det visade sig att det inte bara var jag som var okunnig, Rolf tänkte först på fiskodlingarna som finns lite här och var.

Så fel vi hade. Det handlade om bin och en sjukdom som angriper bilarverna. Den är smittsam och förekommer på de flesta platser världen över där det finns biodlingar. Den har inte förekommit så mycket i Sverige hittills men tycks nu har ökat och börjat sprida sig igen.

Bisamhället på bilden ovan, har byggt en egen lite honungskakeplatta som de trängs på, där råder ingen yngelröta. Bilden är tagen på en liten palm hos en granne i Thailand.

Stationsträning

Etiketter

, , , ,

Jaha, så var det dags igen, förra helgen släpade husse med mig på en hundutställning, denna söndagen var det dags för stationsträning. Träningen är visst något man gör inför ett kommande jaktprov. Tidigt skulle vi åka, jag hann knappt äta frukost, själv åt husse en rejäl sådan. Nu har vi kommit hem och jag är alldeles slut. Egentligen förstår jag inte vad jag skulle dit och göra, enligt matte är jag en av de vackraste och klokaste hundar som finns och hon har sällan fel.

Inte så pjåkig om jag få ”skälla” det själv.

När vi kom fram såg jag att det var flera andra hundar där, förstod att det skulle bli lite av en tävling. Det gillar jag, min brorsa Bacho var där så vi hejade på varandra. Jag berättade för honom att jag träffade några syskon och mamma förra helgen, tror han blev lite ledsen över att han inte fick var med. Vi blev indelade i grupper om fyra, men kom inte i samma grupp, det var bra tycker jag, inte så kul att tävla mot någon i familjen. Apport finns det något som heter, det är när någon kastar upp en grej och jag skall hämta den och ge den till husse. Fånigt när jag har tagit något är det mitt, sedan skulle man testas hur man reagerar på skott. Jag reagerade inte alls, det gav visst full pott.

Rast skulle man ha, då stod jag bunden vid ett staket, trist när grönområdet var så stort. Bada var ett moment, husse fick säga till två gånger innan jag hoppade i, själv har han inte badat än och egentligen har inte badsäsongen börjat. Spåra i skogen är lätt som en plätt men att hitta o fånga en fågel var äckligt. Skulle ta den i munnen och gå med den till husse, nä nä. Hade jag vetat att de skulle betygsätta mig hade jag ansträngt mig mera, nu blev det ”knappt” godkänt. Befarar att den tänkta semestern i fjällen nästa vecka kommer att bestå av bad, apport och fågelbärning. Jag som hade tänkt jaga fjällemmel.

Graacher Domprobst Riesling Auslese 1983

Etiketter

, , , , , ,

Var idag på ett besök i källaren, det var mycket länge sedan jag var där. Det är mest Rolf som sköter transporterna mellan källaren och köket. Vet inte om det var det sköna vädret eller att Noa har spelat två fotbollsmatcher, vilka de vann, som gjorde att jag ville kolla vinerna. Eller snarare se om det fanns några kvar. Jag har ett vin jag är otroligt förtjust i, det kommer från vinfabrikanten Willi Schaefer i Tyskland.

Det fanns en favoritflaska kvar, Graacher Domprobst, Riesling Auslese från 1983. Eftersom det är en auslese är det naturligtvis sött, ett riktigt ”snackevin”. Våra goda vänner Inez och Sylve har vid flera tillfällen tagit med oss till denna vingård. Willi Schaefer har varje gång varit en generös värd som delat med sig av sina kunskaper och visat oss sina vinodlingar. Vingården ligger i Mosel och Willi Schaefer tillhör faktiskt en av de bästa vinproducenterna i världen. Han är omnämnd i  boken, The world´s Greatest Wine Estates av Robert Parker, som är världens ledande vinkritiker.

Han skriver att vinerna är delikata med underliggande koncentration, friskhet och balans, som mycket tydligt speglar vinernas ursprung från de olika lägena. Mitt minne från denna vingård, är att de olika odlingarna var väldigt sluttande och att marken innehöll mycket skiffer. Detta skiffer ger smak åt vinet, varje gång jag har förmånen att få smaka på detta vin känner jag skiffersmaken i bakgrunden. Det finns 30 åriga viner från denna vinproducent som   har kvar sin smak och balans, men de tillhör nu dessvärre vinvärldens rariteter. Själv kan jag bara hoppas på en Gotlandsresa till hösten och att vår ”vinlärare” kanske har en flaska kvar. För en smaksensation i de högre höjderna. På fotot nedan sitter Villi Sylve, Willi Schaefer, jag och Inez på hans balkong och njuter av såväl vin som utsikt.