Trollbröllopet i Äppelbo är nästan ett måste när det gäller sommaraktivitet med barn. Det är en otroligt fängslande teater som inte blir sämre av att den utspelas utomhus i Lämåsen i vid en gammal fäbodsstuga intill en liten sjö. Det är troll, älvor och människor om vart annat. Åskådarna sitter på långa bänkar, fällstolar eller egna stolar. Det finns bra tillgång på kaffe, varm korv, kaffe med mera. ett bra tips är att ta med eget fika. Vi hade eget med oss men föreställningen var så spännande att inget av barnbarnen hade tid att fika trots en halvtimmes paus.

Handlingen är tagen från en sägen skriven av Karl Erik Forsslund som under 1920-talet besökte Äppelbo för att samla information till sitt storverk Med Dalälven från källorna till havet. Detta är ett referat ur denna sägen.

”Det var på hösten, en mörk kväll, en sälbukulla var ensam vid vallen. Hon satt och vov en väv, då kom trollen in och skulle klä henne till brud åt en trollyngling; hon bad att få väva ut väven först, men det fick hon inte; de slet bort väven och hade sönder vävstolen. Då knöt hon sitt strumpeband omkring vallhundens hals (enligt andra sin halsduk med en vidfästad skriven lapp) och skickade hunden ner till sin fästman hemma i byn. Han förstod att något galet var på färde och gav sig iväg ridande, med ett stickbloss, som var utbrunnet när han var nära framme och som han kastade i en tjärn – den har ännu ljust vatten, alldeles grönt, och heter Lystjärn.

Det var två slags troll, fattiga och rika. De fattiga fick inte komma in och vara med på kalaset; till hämnd talade de om för fästman, hur han skulle göra: kasta yxan över trollen därinne och hugga kniven i dörn. Bruden var nästan färdigklädd, endast vänsterhandsken felade, annars hade de tagit henne med sig. Nu fick han henne med sig upp på hästryggen och red i sporrsträck därifrån, trollen kom efter och grät och tjöt, men så kom dom till en åker som var harvad i kors och då kunde de inte följa längre”… ”de kom till en höstplöjning, den var plöjd med plog med stål i och han red i kors över den, så trollen måste vända.

Hästen stalp död, när dom kom hem men gullkronan hade kullan på sig än; den var tung och så stor att man gjorde tre stycken av den, en till Nås, en till Järna och en till Äppelbo.

Och i Äppelbo kyrka finns trollens brudkrona kvar än idag, en liten fin pjäs med hängande löv och 7 diamanter (troligen bergskristaller) och ingen vet när eller varifrån den kommit hit; kanske såsom krigsbyte från något katolskt tempel, där den krönt en madonnabild, tro somliga.

Förr skulle varje Äppelbobrud, som bar kronan, bära stål på sig under vigseln, för att inte trollen skulle komma och ta både krona och brud”

Det är ingen svårighet att tillbringa några timmar här, teatern startar 19.30 och håller på till cirka 22.00. Man bör dock vara där en timma innan. Denna kväll var det 800 personer och såg teatern. Dessvärre fick såväl jag som Rolf sommarkräksjuka precis när det startade så vi fick ställ bilen vid entrén och sitta där med våra plastpåsar. Det var OK eftersom vi sett den tillsammans med två andra barnbarn tidigare. De två barnbarnen satt som gjutna på sina stolar, hade tur att få plats på andra raden framifrån.

De saknade oss inte alls och faktum är att de var tysta resten av kvällen, fullkomligt tagna av skådespelet de oväntade effekterna med mera. Elvaårige Viggo sa i pausen, det är så spännande farmor så jag måste bara tillbaka. Ingen tid för pausfika där inte.Har man barn/barnbarn i ålder 5-14 skall man se detta om man kan, allt är byggt på ideellt arbete och föreställningen ges bara tre kvällar per år.