Etiketter
Cappuccino, Feta Trisse, huay Yang, Prachuap, Skogstibble, Sugar Plum
Efter mitt ofrivilliga uppehåll av bloggen fortsätter jag nu berätta lite om vår vistelse i byn. Bloggavbrottet var tänkt att vara under julen men blev som sagt lite längre. Åter till mat och frukt, i Prachuap finns det en daglig liten marknad den ligger till höger när man kommer ut från järnvägsstationen. Naturligtvis tog vi en promenad och tittade på vad de hade att erbjuda i matväg. Det märks en liten skillnad på hur man presenterar utbudet sedan vi var där senast. Exempelvis var det mera som såldes i små eller enportionsförpackningar, som påsarna här nedan. Portionsförpackad sallad klar att äta var ett annat exempel.
Såg även dessa som jag inte vet vad de heter, en slags miniapelsiner och då menar jag mini.
Visst kan man fortfarande se de enorma ”grytorna” med allehanda rätter som står och puttrar lite här och där. Den här luktade gott och såg nästan ut som en jätteomelett, fast om den såg så aptitlig ut ja jag vet inte.
Ett rikt utbud av tårtor kan inte minnas att jag sett så många förut, vet inte vad det är för kräm som garnering. Om det var smörkräm borde den väl smält i värmen, kanske lika bra att inte veta och inte äta.
Det betyder inte att man behöver avstå från sötsaker, Rolf hittade ju Sugar Plum och det var värt ett andra besök.
AC och trevlig inredning gör att man gärna tar av sig skorna och kopplar av en lång stund. Feta Trisse satt på disken och hälsade välkommen dock tror jag inte han var från Skogstibble.
Det blev ånyo en cappuccino denna gång med en maffig chokladtårta, visst ser den smarrig ut.
Även här såldes det tårtor, de förvarades dock i kyldisk och jag kan mycket väl tänka mig att det är smörkräm på dem. En tårta med grisansikte/tryne är väl inte helt fel, denna betingar ett pris av cirka 80 kronor.
Det var matrapporten för idag och härmed säger vi adjö till Prachuap och en något smalare katt som vaktar butiken på utsidan. Inte en gatukatt utan en stolt bärare av ägarhalsband.
Solsi Blogg 