Etiketter
En skön söndag med härligt väder har vi haft idag och som vanligt en ”sommardag” avslutades den med en rejäl regnskur. En riktig rotblöta blev det, kanske det var lika bra eftersom grönskan kommer snabbare efter det. Lite torrt i marken var det allt. Allt beror naturligtvis på var i landet man befinner sig, uppe i norr vid stugan väntar man fortfarande på snösmältningens intågande i byn.
Så här häftigt kom vattnet från ovan i eftermiddags, efter att det regnat klart tog jag en promenad med hunden. När vi kom på vår lilla skogsväg såg jag en massa vitsippor på håll, det visade sig dock att det var hundratals vinbärssnäckor med sina vita hus.
Har nu igen bestämt mig för att jag måste rensa upp i alla pappkartonger som står i förrådet och kasta det mesta. Har man inte saknat det på tjugo år, antar jag att man inte behöver det. Dessvärre har jag sagt att jag skall göra detta i nästan lika många år. Har i alla fall börjat och för varje kartong jag öppnar och ser var där finns, minns jag gamla saker jag gjort eller haft. Därmed tar det tid, tror knappast att sommaren räcker till. Idag hittade jag en liten pärm, ni vet som en halv A4, de finns väl nästan inte längre? Den var full med gamla maskinskrivna recept som jag tror kommer från femtiotalet. Skall bli roligt att läsa och att prova en del, eftersom pärmen har tillhört min mamma antar jag att några var hennes favoriter. Idag föll jag för det här, har försökt att Googla det, verkar inte som Valloner-ragu är aktuellt längre. Ser lite ”fattigt” ut men vem vet det är kanske gott, jag tycker det har lite av Ria Wägner över sig.


För ett antal år sedan letade jag efter valloner ragu på Internet. Varför letade jag? Jo, det är så att när jag var barn lagade min mamma det ganska ofta. Det var definitivt en av mina älsklingsrätter. Kanske som förälder att jag ville dela med mig från min barndom till mina egna barn. Eller också ville jag bara själv njuta av överraskningen när man får en äppelbit i munnen istället för en potatis.
Men, som du märkt, finns det inte ens ett nys om den grytan på hela webben. Jag kunde inte hitta receptet. Det förvånade mig för när jag var liten tog jag Valloner-ragu som att vara en klassiker som köttbullar, Janssons, gravad lax och kallops.
Härmodan skrev Melissa Clark in New York Times en artikel om tagine, köttgryta från Nordafrika. Där skrev hon att ” Perhaps one reason the tagine has taken hold in France is that the dish is very similar to a French ragout,” Så, det fick mig att igen tänka på Valloner-ragu. French ragout … Valloner-Ragu. Jag bestämde mig för att leta igen.
Nu har tydligen Mr. Google bestämt att lägga in din trevliga blogg i sitt index. För nu dök ditt inlägg upp. Och nu förstår jag. Det kom från ett sånt där litet recept kort man kan ta i affären. Din mamma tog ett och min mamma också. Kanske de enda två mammorna i Sverige som brydde sig om att ta kortet och laga rätten. Hemma hos oss blev det en familjeklassiker.
Men du har rätt. Det låter lite påvert. Jag gissar att mamma jazzade upp det lite. Det ska jag göra när jag lagar rätten.
Tack för ditt inlägg.
Pehr Jansson
Austin, Texas, USA
Vad roligt, ja ibland kommer saker från helt otroliga vägar. Roligt att det hamnade i Texas där min syster bor i Dallas och min systerdotter i Houston. Det är i alla fall väldigt gott och nu ska jag kolla om min systerdotter har det. Gott Nytt År