Då var det dags igen, löptik 400 meter väster, inget undgår vår hund. De som inte har upplevt att ha en ”kärlekskrankhund” i sitt boende kan inte ana vilken påfrestande upplevelse det kan vara. Förutom att han ligger och gnäller halva dagen så flyger han upp i soffan och nästan ut genom fönstret varje gång skönheten går förbi. Föremålen för hans beundran är två Petit Griffon Basset.

Här kan han stå länge i hopp om att få en glimt av Irma (se ovan) eller Natasja, hans favoriter.

Vår i vanliga fall så trevliga hund går just nu under namnet, Gnällo. På söndag skall han åka på en veckas semester till sitt favoritställe, till glädje för både oss och våra grannar. Tur i alla fall att han inte kan läsa för då skulle jag aldrig våga skriva detta.

Sonens hund en schäfer vid namn Gaston som är en av världens trevligaste och duktigaste hund fyller fyra år idag, får väl säga grattis till honom också. Inte vår hunds favoritkompis men det tror jag beror på en viss avundsjuka från Gnällos sida.