Etiketter
Amsterdam, Camille Pissarro, Emile Barnard, Henri de Toulousi-Lautrec, Keukenhof, Nederländerna, Paul Gauguin, Van Gogh Museet, Vincent van Gogh
Vad vore en resa till Amsterdam om man inte besöker Vincent Van Goghs Museum. I denna stora, ljusa och moderna byggnad som öppnades 1973 förvaras världens största samling av konstnärens verk. Det är allt från skisser, ritningar, tryck och färdiga konstverk. Museet är lagom stort för att hinnas med under en dag och jag tror att man under den tiden hinner få sitt lystmäte tillfredställt. Men det är kö och man bör gärna vara där en bra stund innan de öppnar.
Eller ännu hellre boka o betala biljetten via internet, då går man in via en specialkö och det går lite snabbare. Vilket vi hade gjort förstås.
Denne lite egne konstnär med sin speciella stil, i många tavlor ser man hans ”streck” det vill säga han målade med en slags streckmetod. Hans lite äldre tavlor där han gärna tog motiv från arbetarklassens liv fann jag väldigt vackra och talande. Vincent V Gogh föddes i Nederländerna 1853 och dog i Frankrike 1890. Det jag lärde mig i skolan och som jag kommer ihåg, var berättelsen om att han skar av sig en bit av örat och gav till en prostituerad kvinna. En något märklig historia. Vincent var uppväxt i en protestantisk prästfamilj och han beskrivs i en biografi författad av sin syster vara, världsfrånvänd och butter.
Under sin ”målartid” blev det många självporträtt men även porträtt och några tavlor av sina konstnärsvänner som Emile Barnard, Paul Gauguin, Camille Pissarro, Henri de Toulousi-Lautrec med flera. Även dessa finns att beskåda på museet. Här ovan är ett tryck av en målning, det är stort och hänger i en öppen plats på museet. Ett perfekt ställe att ta ett foto av sig själv och den berömde konstnären. I övrigt är det naturligtvis fotoförbud i museet.
Det finns även en släkttavla över hans närmaste och man kan ta del av hans brev till och från brodern Theo. Han började brevväxla med sin bror runt 1872 fram till sin död. Genom hörlurar vilka hänger vid släktporträtten går det att lyssna till dessa brev. De var beskrivande, ibland nästan poetiska, inte som dagens sms, e-mail, mesenger. Jag saknar faktiskt vanliga brev som kommer via posten, skulle vara kul att få ett nån gång.
I år är det 125 år sedan konstnären gick bort och detta har naturligtvis uppmärksammats inte minst i Amsterdam. I Keukenhof har man passat på att ägna lite av sin utsmyckning just till minnet av Vincent Van Gogh. Han hedras genom att man visar ett självporträtt gjort på en yta av 250 kvadratmeter, det är en mosaik med tiotusentals lökväxter mest tulpaner och pärlhyacinter.