Etiketter
Alkmar, Edamer, Gouda, Ostarnas stad, Ostbärare, Ostmarknad, waagplein
Tio minuters promenad från hotell Grand Tulip ligger tågstationen Sloterdijk från vilken man kan ta tåget till Alkmaar.
Detta är en liten pittoresk stad belägen cirka tre mil från Amsterdam men framför allt är det ostarnas stad med mångåriga traditioner. I denna stad började tillverkningen av ost redan under 1300- talet, och började säljas på stadens torg Waagplein år 1365. Denna försäljning blev sedan stadens viktigaste händelse och det är ingen liten mängd som säljs. På den här bilden har mer än hälften av ostarna försvunnit.
Cirka 30 000 kilo eller ungefär 2 200 ostar är det som väntar på sina köpare och skall nu auktioneras ut. När alla ostarna är utplacerad på torget vilket sker varje fredags morgon startar auktionen med att styrelsen för (hann jag inte med att höra) kommer först i ett tåg och ostbärarna efter.
Klockan tio på förmiddagen kommer så ostbärarna, i dag är det personer som tillhör ett speciellt gille i staden. De har till uppgift att hämta ostar och bära in till vågarna i magasinet, därefter tillbaka till deras plats igen, det var svårare på 1300-talet då fanns det bara en våg så det tog nog tid. Ostarna bärs på en speciell ”vagga” och bärarna har en speciell gångstil vilken inte ser lätt ut.
Det finns flera andra viktiga personer på osttorget denna dag än dess tillverkare och bärare. De som placerar ut dem efter ett visst mönster, tillverkare, ostarnas ålder, och dess märke, kallas placerare. Vågmästare ja där hörs väl på namnet vad deras uppgift är Här tillverkas främst Gouda och Edamerost. Alla personer som arbetar med ostarna på olika sätt tillhör ett mycket gammalt ostgille med många års traditioner.
Naturligtvis skall ostarna kvalitetsbestämmas och få en stämpel på om de är godkända eller ej samt vilken kvalité de har. Viktigt för priset. Detta görs genom att man borrar ut en bit av osten och smakar av mycket noggrant av kunniga personer och man kan ana att tillverkaren är något nervös inför domen.
När ostarna fått sin dom skall de säljas, detta var lite kul och skedde på ett annorlunda sätt. Säljare och köpare står mittemot varandra och slår varandra oavbrutet i händerna. Detta pågår medan köparen ger sina prisförslag och när han kommit upp i det pris som säljaren kan godta ja då trycker man till i ett handslag.
Visst man kan tycka att det med tanke på hur många turister som kantar torget verkar vara ett turistjippo men med tanke på att detta jippot varat sedan 1365 får man väl ändå säga att det är ett genuint jippo. Uppläggning av ost och dess vägning, bärandet av osten och försäljning har samma förfarande so när det startade. Vill man uppleva det bör man vara ute i god tid, gärna en timma innan dess start kl. 10.00 men å andra sidan slutar det inte förrän klockan 13.00. Det var i vilket fall mycket trevligt och lärorikt så man bör inte missa det. Våra reskamrater gillar ost som synes, de verkar få överskrida handbagagevikten.