Så är det då det tionde året i rad som Sverige firar Svenska flaggans dag och Nationaldagen som alltså numera även är en helgdag. Helgdagen som inrättades 2005 är även till minne av Gustav Vasa som den 6 juni 1523 valdes till Sveriges kung. Svenska flaggans dag har funnits länge, det var en grosshandlare vid namn Nils Ljunggren som kom med idén då han tjänstgjorde inom landstormen 1915. Landstormen var om jag fattat det rätt en armé som bestod av de äldre åldersklasserna i en värnpliktsarmé i det här fallet mellan 33 – 40 år. Hur denna tjänstgöring påverkade Ljunggren så att han fick idén om Svenska flaggans dag förtäljde inte historien.

Nu var det så att han antagligen kom på det under sensommaren och det visade sig inte vara lämpligt att ha en sådan här dag under den kalla hösten. Den flyttades alltså till 6:e juni 1916 så nästa år är det hundraårs jubileum. Då skall det firas.

 Hemma hos oss blev i alla fall flaggan hissad som brukligt är denna dag. Dessvärre var vädret åter regnigt och blåsigt och inbjöd därför inte till någon uteaktivitet. Jag ringde grannfrun och sa att vi var sugna på ett riktigt nationaldagskaffe. Vilket hon genast sa ja till, kaffet serverades på ett mycket trevligt sätt. Vit duk, blommor, ljus, flagga och bästa kaffeservisen, nu känns det verkligen som vi ändå har firat så som sig bör.

En timmas TV- tittande på firandet med Kungafamiljen, allehanda artister och arméns musikkår förgyllde det hela. Fortfarande är firandet tamt och varje år ställer man frågan hur skall vi egentligen fira den här dagen? Vadå det är väl bara att fira. Alla som har till uppgift att planer program för nästa års firande, åk till Norge 17:e maj och lär er det hinner ni. För 2016 är det 100 årsfirande med den blågula fanan och då skall det firas.