Ibland går det trögt och då tänker jag på bloggskrivningen som har haltat lite på senare tid. Barnbarnet som är ute på backpackingrunda skrev idag till mig, vilken tid det tar och när man skrivit skall man ladda upp bilder o det tar tid. Hoppas bara att fortsätter att skriva i fortsättningen i alla fall. Hennes blogginlägg är nämligen ”dagens garv” för Rolf och mig för hon skriver verkligen med humor.

För min egen del har jag de senaste dagarna och ett par framöver varit/är upptagen med att ordna foton. Vi har nog runt 1500 foton vilka jag nu delat upp efter årtal och de sträcker sig säkert 20 år bakåt. Nu skall de läggas i ordning, sättas in i album och ges bort till de som berörs. Ett otroligt trist jobb jag kunde sparat in ifall jag gjort det allteftersom. Men själv göra själv ha.

Till detta elände så började jag också lyssna på en ljudbok i fredags, Snövit skall dö.

Av en författare, Nele Neuhaus jag inte läst något av förut, skriver väldigt bra och invecklat och känslosamt på en gång. Inga blodiga mord och inget starkt språk utan mer att det är feghet, omständighet och rädsla som gör att det blir som det blir. Läsvärd faktiskt och jag har märkt att det går utmärkt att skala potatis o lyssna samtidigt. Kan rekommenderas.