Pingsten är de många bröllopens tid, den vackra skira försommargrönskan gör det lite extra romantiskt. Mellan hägg och syren det är då alla vårblommor spricker ut i alla olika former och färger. Det är också det som kallas hänryckningens tid, jag känner mig dock inte det minsta hänryckt snarare kall och frusen. Alla de små vita blombladen på vår vackra blommande buske flyger runt som snöflingor i luften, blåser gör det också.

Esaias Tegnér skrev en dikt Nattvardsbarnen nån gång under 1820-talet, den dikten började med ”Pingst hänryckningens dag var inne”. Dessa ord lånade han från en som han vid den tiden var mycket inspirerad av nämligen Johan Wilhelm von Goethe han hade nämligen börjat en av sina dikter ”Reineke Fuchs” med dessa ord. Nästa helg kommer jag förmodligen att ha möjlighet att titta in i von Goethes hem, skall bli intressant.

Vår fågelholk som numera är uthyrd/bebodd har även blivit möblerad.

Det är nog snart färdiginrett och jag ser med spänning fram emot att få titta på några små fågelungar några dagar framöver.