Visst kan barnen ha glädje av ett besök på ett gammalt slott som Läckö. Här har man nämligen försökt att återskapa en del av rummen/verksamheten så att det skulle spegla arbetet på slottet i fordom dagar. För barnen blir det som att titta in stora tittskåp.

Den här damen har en hög befattning, det är bara hon som får sköta den här mangeln/pressen samt ha hand om linneservetterna. De skulle vara stärkta och inte ett veck fick finnas på dem. När jag såg en sådan här mangel förut (det var i Goethes hus i Frankfurt) trodde jag man pressade växter i den.

Dukar och andra större tyg manglades i den tidens stenmanglar, då la man stora stenar på en träskiva som i sin tur tryckte ner en trärulle. Detta drog två personer mellan sig och på så sätt blev duken slät. När jag var liten manglade min mormor i en stenmangel men då var det marmorskivor som man la tyget på. Väldigt slätt blev det.

Här är tjänarnas matrum, fast jag undrar om de verkligen hade det så bra?

Maten klar att bäras upp till husfolket, ser gott ut i synnerhet efterrätterna. Liknar lite scenerna i Downton Abbey.

I stora köket är arbetet i full gång, det skall förmodligen vara fest. Ni kan läsa lite om hur mycket mat som behövs när det skall rustas för gästabud på slottet på fotot nedan.

Här grillas det skinkor och kyckling. Inte utan att det liknar dagens metod (undrar vad den elektriska sladden gör där) ?

Antar att alla dessa goda dofter spred sig i det stora köket och dessvärre ner i källarhålan. Där satt nämligen fångarna fastkedjade och från en hörna i köksgolvet kunde man se ner på dem. Måste varit fruktansvärt och jag antar de fick knappast smaka på resterna.

När dagens arbete var slut kastades diskvatten och dylikt ut i avloppet som är av enklare slag än idag. Det var nog inte mycket miljötänk på 1600-talet.