Har äntligen kommit mig för att göra i ordning ett litet paket som jag länge tänkt sända till min syster i USA. Ytterligare ett bevis på att det inte är tanken som räknas. För hur jag än har tänkt så inte har det paketet flyttat på sig.

Sagt och gjort nu blev det av, det var bara det att jag köpt en av postens kartonger som får väga högst två kilo. Ordentlig som man är vägdes det på min lilla våg innan jag gav mig i väg och jo det höll vikten. När det blev min tur att gå fram för att lämna ifrån mig det lilla paketet, ja då vägde det 18 gram för mycket.

Katastrof vad gör jag nu? Jaha sa kassörskan det är för tungt men du kan köpa nästa storlek på kartong och byta. Men sa jag då blir det ju 200 kronor till i fraktkostnad och dessutom har jag ju inget att lägga i paketet när det blir så stort. Hon kom då på att jag kunde slå ett papper runt det och skicka som vanligt paket. Bra men om man inte använder postens specialförpackningar blir det ju i alla fall väldigt dyrt, så ingen lösning där.

Då sa jag, vi skulle inte kunna göra som en av era kollegor föreslog en gång, låtsas att det inte är 18 gram för tungt och bara skicka iväg det ändå. OK sa hon men då får det bli på ditt ansvar. Jag tog på mig detta ansvar och kände mig väldigt tyngd av det när jag gick därifrån men det lättar nog när paketet kommit fram dit det ska.

Tänk att 18 gram kan göra så mycket men jag brottas med större problem än så. Är i desperat behov av ett par nya jeans men har bestämt mig för att de skall inhandlas när jag kan köpa en storlek mindre än idag. Nu skulle jag vara tacksam för att ha många 18 gram mindre varje dag. Dock känner jag på mig att det kommer att visas upp många nya jeansmodeller innan det är dags för mig att skaffa nya. Förmodligen kommer jag snart att gå omkring med jeans av den typen som har en massa hål överallt. Men skam den som ger sig.