Nog är vi många som minns Cornelis visa som handlade om sommarkolonin. Visst hade han rätt när han skrev att det fanns smådjur i skogen, men de smådjur som jag tänker på verkar dock finnas överallt.

Idag drack vi förmiddagskaffe vid köksbordet och njöt av att kunna se hur den stora busken utanför håller på att färdigställa sig för blomsprickning. Det lär inte dröja förrän den är alldeles vit med alla sina blommor till glädje för såväl oss som alla förbipasserande. Plötsligt tar Rolf min vänstra hand och tittar på mitt ringfinger och frågar vad har du där. Ojdå tänkte jag, han har äntligen insett att jag borde ha någon betydligt snyggare ring än den jag har. Kan det vara våren? Mitt svar blev ”inget speciellt”. Jo säger han, den kryper och därefter tar han bort en fästing.

Tänk er själva, gott kaffe i köksvärmen och då kommer en fästing krypande nerför min hand, kan det bli värre. Jag avskyr dessa djur kan inte hjälpa det men de är helt enkelt äckliga. Tror att den som orsakade det hela var hunden som jag klappade lite på huvudet en stund innan. Det var faktiskt den tredje fästingen i år för hans del, de börjar tidigt. Glad för att vi tagit våra vaccinationer men nu är det dag för att ta på fästinghalsband, på hunden alltså. Den förstörde min dag.