Eftersom vi har ett barnbarn i Åmål tänkte vi passa på att besöka den lilla staden, nog har man hört dess namn ibland men har ändå aldrig varit där. Det enda jag visste var att den var belägen i Dalsland i Västra Götaland och ligger precis vid stranden av den norra delen av Vänern. Med andra ord den verkar ha allt för att vara en vacker sommarstad. Det finns en hel del historia att ta del av, nu lärde jag mig att Åmål förr stavades Åmoll och ännu längre tillbaka var det Amordh. Den blev stad 1643 men på senare år det vill säga 1901 brann stora delar av staden upp, den norra delen. Som tur var delas staden på mitten av Åmålsån vilket antagligen räddade en del av bebyggelsen. Staden är inte stor men verkar ha en förfärlig aktivitet åtminstone sommartid. Det är bokmässor, bluesfestival i fyra dagar, utställningar, konserter ja hur mycket som helst. Nästan så man kände lite avundsjuka.

En promenad efter Åmålsån blev det, bäst passa på när vädret är på topp. Härligt med en plats som satsat på stora grönområden, fina parker o lekplatser. Inte att förglömma de stora vackra blomsteruppsättningarna.

Vi gick förbi det fina stadshotellet men var tyvärr lite för tidiga så restaurangen hade inte öppnat. Fast nog får man säga att deras uteservering ser både trevlig och rymlig ut. Föll lite för dess stilrena utseende.

Tio poäng fick denna shop. Kolla bara skylten Hundtillbehör, Hundcafé, Djurfoder. Här var jag bara tvungen att titta in. Bara de stora skyltfönstren var ju imponerande. Tänk vad härligt en affär där du kan ta med hunden in, han blir även bjuden på vatten o hundgodis. Jag trodde han skulle bli helt hysterisk av alla hundsakerna men han tog det lugnt tittade bara lite nyfiket. Dessutom kan du fika antingen inne eller ute och självklart kan även hunden beställa något den gillar.

Nu fick jag en förklaring, jag har ju sett filmerna om de 101 dalmatinerna men plötsligt försvann de, det är väl här de bor nu. Visst är de gulliga det är så man får lust att köpa mjukisdjur till sig själv. Fast då blir väl hunden sur.

Visst blev det något köpt, Bachus valde en ank/pappegoja som pep lite. Han bar den stolt i munnen genom sin promenad i staden. Kan säga att det var många som drog på munnen eller skrattade när de såg det.

Vi hade gott om tid och Rolf passade på att ta en liten paus innan vi fortsatte vår upptäcktsfärd. Visst är blommorna vackra?

Lite annorlunda men rolig prydnad över gågatan. Färgsprakande uppfällda paraplyer, kul idé. Det fattas några men kanhända har det regnat någon dag och vi vet ju att nöden har ingen lag, så det må vara förlåtet om frestelsen blev för stor. Ja en promenad i Åmåls innerstad var trevlig men nu vill vi se sjösidan.