Idag vaknade vi till en blå himmel och strålande sol. Beslöt oss för att ta förmiddagskaffet utomhus och någon annanstans än vid huset. Vi tog bilen och styrde kosan mot Sutme, om man åker från Borgafjäll mot Storjola så kör man förbi en liten avtagsväg som leder till en vandringsled mot Sutme sameviste. Det är inte någon lång promenad bara 2,6 km fram o tillbaka men på ditvägen går det bara uppåt, så den räknas som medelsvår. När man gått cirka 700 m finns det en pil som det står storfallet på. Det är brant att ta sig ner till vattnet men värt att se hur vattnet rasar ner för ett 10 meter högt stup. När man kommer fram till vistet är man på en plats där det bott samer i tvåhundra år.Det finns en mycket intressant historia att hämta här.

Vi har gått denna sträcka många gånger under åren, dock inte idag. Körde vidare en mycket kort bit för att parkera en liten bit efter bron. Här stannade vi en stund för att njuta av en fantastisk vy som jag skulle kunna titta på i timmar. Under förutsättning att det är vackert väder. Är det regn, kallt och stormigt kan det säkert vara väldigt skrämmande att skåda.

Slipsiken är smal och har mycket fall, den rinner dessutom genom en 2 km lång ravin. Trots det går det bra att bland annat fiska öring där.

På den övre bilden står man vänd upp mot fjället och ser vattnet forsa ner. Imponerande, vänder man sig sedan om ser man där Slipsiken har sitt utflöde. Bilderna nedan.

Bakom träden till höger fortsätter den lilla klippan. En sommardag för några år sedan kastade sig sonen och ett par barnbarn ut i det kalla vattnet. Jag lovar att det var kallt, jag blev väldigt imponerad. Ja har ni vägarna förbi Borgafjäll gör en avstickare till Sutme, Storfallet och Slipsiken.