Nu har vi bara två dagar kvar på det gamla året. Men julen varar ju till påska vilket jag gärna tar fasta på. Jag är nämligen väldigt förtjust i julpynt av alla de slag men i år tycker jag att de har varit instängda på något sätt. Kanske beror det på att de bara har haft Rolf och mig som sällskap. Inte ens den stora halmbocken i Gävle som någon/ några har som hobby att elda upp varje år, har fallit offer för flammorna. För min del gör det inte så mycket för vi har en alldeles egen som vi fick förra året av ett barnbarn.

Den lär inte bli uppeldad men säker står den inte. Den får allt ha ett vakande öga utåt rummet för där huserar världens till utseendet mest oskyldiga hund. Jag garanterar att när tillfälle finnes så kommer den att försöka slita bocken i tusen bitar.

Regnet håller i sig, så även den disiga luften och det är mörkt både ute o inne.

Nyheterna berättar bara tråkigheter och pandemin går åt fel håll så även statsministern som går på galleria fast han sagt att vi inte ska.

Det har återigen blivit en slö dag och vi har sett Änglagård andra sommaren på TV. Vem skulle trott det? Men i morgon är en ny dag.