Söndagen den 14 februari firar vi av gammal tradition; Alla hjärtans dag. Nog är det en gammal tradition alltid fast det där påfundet med presenter och sådant är ett relativt nytt inslag. Dagen är egentligen ägnad åt firandet av helgonet Valentinus och det är en sed som sträcker sig ända till 400 talet. I Finland kallas dagen för vändagen och det är väl ett fint namn. Att tänka på sina vänner, det bör man väl alltid göra men det kan ju vara bra att bli extra påmind om det en speciell dag.

    Rolf passade på att köpa ”Alla hjärtans bakelser” när han var i affären, gulligt.

Själv bakade jag några kakor som ett av barnbarnet önskade sig, passade då på att lägga på lite små hjärtan på dem, dagen till ära.

Lördagen gick snabbt, förra lördagen var jag i tre län och såg på handboll även denna lördag var det tre olika aktiviteter. Vi startade med en musikal som ett av barnbarnen medverkade i. Därefter kalas för ett barnbarn som fyller 13 år och på det besök hos grannen som fyllde 70 år. En trevlig spännvidd med andra ord.

Att få stanna kvar var namnet på föreställningen.

En musikal vars ämne passade väldigt bra in denna helg, eftersom man kan säga att det är vänskapens helg. Hur det kan vara för barn som tvingats fly från sina hemländer och komma till för dem helt okända platser, vi fick en mycket bra inblick i detta. Många fler borde se denna föreställning.

 Deltagarna var väldigt unga och naturligtvis amatörer, de lyckades fantastiskt bra med att genomföra 4 föreställningar på Konserthuset, här syns kören.

Det fanns en ängel med i spelet som dök upp ett par gånger. Då undrar man ”Änglar finns dom?” Ja jag tror det för känner två, en heter Eva Tedert Holmberg och arbetar för gatubarn i Nepal den andra heter Bente Wikman och arbetar för utsatta personer i Hua Hin. Nog finns det några alltid.