Nu har vi varit här en vecka och haft en otrolig tur med vädret, blå himmel och strålande sol varje dag. Vintern när den är som bäst och vackrast. På morgonen när vi kom upp blev vi bjudna på frukost, vi har tur när det gäller det. Ofta när vi kommer långväga ifrån blir vi bjudna på frukost och det kan jag lova är uppskattat. Det var när vi åt denna frukost som jag tittade ut och såg en fantastiskt vacker fågel, det var en  Domherre. Så fina färger och bröstfjädrarna var riktigt mörkröda. Faktiskt den första och enda domherre jag sett denna vinter.

Men även om man inte ser eller hör några djur så finns dom där. Dessutom kan jag se hur hunden nosar lite extra ibland känner väl doften av ett jaktbyte. Rolf är ute så jag har ingen att fråga, får väl erkänna min okunskap när det gäller spår. Så mycket kan jag säga att de är efter ett djur men vilket?

Här vågar jag nog säga att det är spår efter en räv. Med tanke på att det finns en del spår lär det finnas några här. På sommaren kan man se en och annan men nu syns endast spåren.

Detta måste väl ändå vara Hoppe Hoppe Hare, hur dom kan klara sig i nästan en och en halv meter snö fattar jag inte. Plus att det är runt – 20 grader på natten (-4 F)

Här stannade hunden till och jag vet precis vad han tänker i detta ögonblick; ” Var i hela friden har bäcken som jag brukar rusa ner och blöta ner mig i tagit vägen, den är borta”? Men vackra formationer har den bildat.

Sol, frisk luft och promenader gör en hungrig. Ja då får man besöka Borgafjäll Snowcamp och avnjuta en äkta Vildskav med rårörda lingon. Ja bättre än så här kan det väl inte bli.